Vegetationsskikt

Vegetationsskikt

Skikten kan variera mellan olika skogstyper.

Biologi

Nyckelord

layeredness, regnskog, tropisk lövskog, Ekskogen, bokskog, tallskog, skog, Djungel, krontaket, skogsbottnen, marken, träd, perenn, virkesproduktion, flora, ekosystem, vedartad, biomer, skuggtolerans, konkurrens, lian, orkidé, epifyt, vintergröna, lövfällande, utfällning, växt, biologi

Relaterade objekt

Scener

Tropisk regnskog

  • överståndare - Detta skikt består av 50–60 m höga jätteträd som inte bildar något ogenomträngligt lövvalv. På grund av den näringsfattig marken är trädens rotsystem grunda och utbredda och de klarar inte av att stödja de höga stammarna, därför har många tropiska trädarter också utvecklat enorma stödrötter, ovan mark.
  • krontak - Ett nästan ogenomträngligt lövvalv med 20–30 m höga träd.
  • mellanskiktet - I detta skikt växer lågväxta trädarter, 10–15 meter höga, som är anpassade till skugga. Här finns också lianer, orkidéväxter och andra växter som försöker nå solljuset genom att klättra eller växa på de högre träden.
  • skogsbottnen - Växterna på denna nivå får väldigt lite solljus på grund av det täta krontaket ovanför. Därför består det här lagret av skuggtåliga växter.
  • marken - Växterna på denna nivå får väldigt lite solljus på grund av det täta krontaket ovanför. Därför består det här lagret av skuggtåliga växter som tillexempel ormbunkar.
  • 10 m
  • Tropisk regnskog

Monsunskog

  • Krontaket - Består av lövträd med en maximal höjd på 40 meter.
  • Mellanskiktet - Består av lövträd.
  • skogsbottnen - Denna nivå mottar ljus i relativt stora mängder och är därför frodig.
  • marken - Denna nivå mottar ljus i relativt stora mängder och är därför frodig.
  • 10 m
  • Monsunskog

Tempererad lövskog (ekskog)

  • Tempererad lövskog (ek)
  • trädskikt - Ekskogar kan ha ett eller två krontak. Dessa är mindre täta än krontaket på bokskogar.
  • buskskikt - Denna nivå är frodig på grund av det glesa krontaket.
  • fältskikt och bottenskikt - Denna nivå är frodig på grund av det glesa krontaket.
  • 10 m

Tempererad lövskog (bokskog)

  • trädskikt - Det finns på upp till cirka 30 meters höjd. Det är tätt och släpper igenom väldigt lite ljus.
  • buskskikt - Detta lager är glesväxt på grund av det mycket täta lövvalvet ovanför.
  • fältskikt och bottenskikt - Detta lager är glesväxt på grund av det mycket täta lövvalvet ovanför.
  • 10 m
  • Tempererad lövskog (bok)

Barrskog

  • skogsskikt - Här växer träd med en höjd på upp till 30–40 meter. Eftersom krontaket är tätt släpper det igenom väldigt lite ljus.
  • buskskikt - Gles på grund av det mycket täta lövvalvet.
  • fältskikt och bottenskikt - Gles på grund av det mycket täta lövvalvet.
  • 10 m
  • Tempererad barrskog

Biom (diagram)

  • tropisk regnskog - Här faller mellan 2000 och 5000 mm regn varje år. Dessa regnskogar är vintergröna och kännetecknas av stor artrikedom. Det mesta av näringsämnena tas upp av växterna och resten spolas bort av regnet, därför är marken relativt näringsfattig. Konkurrensen om solljuset är stor mellan vegetationsskikten. Därför är klätterväxter som bromelia, och trädlevande växter som orkidéer utbredda.
  • monsunskog - Denna typ av skog finns i områden där den årliga nederbörden är mellan 1500 och 2000 mm. Två årstider, regnperiod och torrperiod, gör det möjligt för lövfällande träd att växa här. Krontaket är inte lika tätt som i regnskogen vilket gör att skogsbotten och markskiktet är mer frodiga här.
  • savann - De är belägna i torra tropiska områden. Här faller mellan 200 och 1500 mm regn årligen. Områden med mer nederbörd betecknas som trädbevuxen savann medan torrare områden karakteriseras av gräsmark.
  • stäpp
  • öken - Årsnederbörden överstiger inte 200 mm. Den är fattig på flora och består huvudsakligen av torkanpassade suckulenter.
  • tempererad regnskog - Vintergrön skog som ligger i de regnigaste områdena i den tempererade zonen.
  • subtropisk regnskog - Tillhör tempererade lövskogar och består av sklerofyllskogar (hårdbladsskogar) och lagerskogar.
  • tempererad lövskog - Årsnederbörden är runt 500 mm. Lövskogar är typiska i tempererade zoner. Växtarterna varierar beroende på klimatet.
  • gräsmark - Årsnederbörden överstiger inte 500 mm. Eurasiens gräsmarker kallas för stäpp, de sydamerikanska gräsmarkerna kallas för pampas medan de i Nordamerika benämns som prärier.
  • tajga - Förekommer i den kalltempererade zonen som har en årlig nederbörd på mindre än 200 mm och där årsmedeltemperaturen är ca 0 °C . På grund av det kalla klimatet är avdunstningen låg, vilket innebär att regnet som faller räcker för att träden som växer här ska kunna överleva. Tajgan domineras av barrskog.
  • tundra - Årsmedeltemperaturen ligger runt -10 °C. Här faller väldigt lite nederbörd och det som faller är mestadels snö. Vegetationen består huvudsakligen av gräs, halvgräs, mossor, lavar och mindre buskar.
  • tropisk zon - Årsmedeltemperatur: runt 20–30 °C
  • tempererad zon - Årsmedeltemperatur: runt 0–20 °C
  • polarzon - Årsmedeltemperatur: under 0 °C
  • nederbörd
  • 2000 mm
  • 500 mm
  • 200 mm

Biom (flora)

Animation

Berättarröst

Tropisk regnskog:

I tropiska regnskogar faller mellan 2000 och 5000 mm regn varje år och de utgör därmed den tropiska zonens blötaste områden. Dessa områden saknar årstider, är vintergröna och kännetecknas av stor artrikedom. Det mesta av näringsämnena tas upp av växterna och resten spolas bort av regnet, därför är marken relativt näringsfattig. Konkurrensen om solljuset är stor mellan vegetationsskikten. Det täta krontakstäcket gör att skogsbotten och markskiktet får väldigt lite ljus, således domineras de av skugganpassade växter.

Monsunskog:

Monsunskogar finns, liksom regnskogar, i den tropiska zonen. Den årliga nederbörden är mindre än 2000 mm och i dessa områden förekommer både regn- och torrperioder. De två årstiderna gör det möjligt för lövfällande träd att växa här. Krontakstäcket är inte lika tätt som i regnskogen vilket gör att skogsbotten och markskiktet är frodigare här.

Tempererad lövskog (ekskog):

Tempererade lövskogar förekommer i områden i den tempererade zonen med en årsnederbörd på 500 mm. Ekskogar är en viktig typ av tempererade lövskogar. Vissa ekskogar har bara ett krontak men om det förutom ekar också finns andra trädarter i skogen bildar dessa ett lägre skikt, under ekarnas krontak. Lövvalvet är mindre tätt vilket gör att en relativt stor mängd ljus når ned till busk- och fältskiken, vilka därför är ganska frodiga.

Tempererad lövskog (bokskog):

Bokskogar är typiska för de kallare områdena i den tempererade zonen och är mestadels belägna på höga bergsområden på mellan 600 och 800 meters höjd. Krontaken på dessa skogar är täta och kan nå en höjd på cirka 30 meter. De släpper igenom väldigt lite ljus vilket resulterar i att träden växer sig höga för att kunna konkurrera om ljuset. Busk- och fältskikten är glesa och består huvudsakligen av skugganpassade växter och lökväxter som blommar innan träden slår ut.

Barrskog:

Barrskogar är en typ av vintergröna skogar som är typiska för den kalltempererade zonen. Här växer 30–40 meter höga träd vars krontak är ogenomträngligt och släpper igenom väldigt lite ljus. Marken har låg näringshalt på grund av det kalla vädret och det faktum att barren innehåller höga mängder av vax och harts. Förekomsten av dessa ämnen fördröjer komposteringen, som sköts av bakterier och svampar, samt bildandet av humus. Som ett resultat av bristen på solljus och den låga näringshalten i jorden är busk- och gräsnivåerna fattiga på växtlighet.

Biomer:

På båda halvkloten kan den tropiska, de sub-tropiska, de tempererade och de polara zonerna tydligt urskiljas. Den tropiska zonen är belägen runt ekvatorn mellan Kräftans och Stenbockens vändkretsar. Därefter kommer den sub-tropiska zonen som ligger norr om kräftans vändkrets och söder om stenbockens vändkrets. Den tempererade zonen, som kan delas in i en varmtempererad zon och en kalltempererad zon, ligger mellan den sub-tropiska zonen och polcirklarna. Den arktiska zonen är belägen i polarområdena.

I de delar av de varma och tempererade zonerna som har en högre genomsnittlig årsnederbörd ersätts öken av gräsmarker och skogar. Gräs- och skogsklädda områden i de kallare områdena får mindre nederbörd. Avdunstningen är lägre i kallare väder och därför kan växterna här överleva även om de får lite regn.

I den tropiska zonen faller upp till 5000 mm regn varje år. När nederbördsmängden minskar ger tropiska regnskogar vika för tropiska lövskogar som sedan följs av savanner och stäpp. Öknar bildas i den sub-tropiska zonen i områden som får mindre än 200 mm regn per år.

Tempererade regnskogar bildas i de blötaste områdena i den sub-tropiska zonen. De ersätts av vintergröna subtropiska regnskogar (sklerofyllskogar och lagerskogar) i områden med mindre nederbörd. Eftersom nederbörden är lägre i den tempererade zonen domineras den av lövskogar och gräsmarker. Eurasiens gräsmarker kallas för stäpp, de sydamerikanska gräsmarkerna kallas för pampas medan de i Nordamerika benämns som prärier.

Tajgaskogar, som utgör vår planets största barrskogar hittar vi i den kalla tempererade zonen.

Tundran ligger i den polara zonen. Växtligheten på tundran består mest av dvärgbuskar, mossor och lavar. Bortom polcirkeln är de arktiska områdena permanent täckta av snö och kärlväxter kan därmed inte överleva där.

Relaterade objekt

Avskogning

Avskogning har en negativ inverkan på miljön.

Klimatzoner

Jorden är indelad i geografiska zoner och klimatzoner vilket också resulterar i vegetationszoner.

Nisch

Inom ekologin beskriver termen nisch en arts eller en populations omvärldsrelation.

Årstidernas växlingar (gymnasienivå)

Som en följd av att jordaxeln lutar mot jordbanans plan förändras vinkeln på solens strålar kontinuerligt under året.

Ek

Denna animation visar hur träd förändras genom årstiderna, ett ekträd får stå som exempel.

Hästkastanj

Denna animation visar hur hästkastanjen förändras med årstiderna.

Höjdzonering

I bergsområden förändras klimat, markegenskaper samt djur- och växtliv efter höjden.

Mammutträd

Mammutträden är världens största och tyngsta levande organismer.

Syrets kretslopp

Kretsloppet beskriver syrets rörelser inom dess tre huvudsakliga reservoarer.

Tall

Tallen är ett av de mest utbredda träden inom tallsläktet och den är hemmahörande i Eurasien.

Atmosfärens cirkulation

Skillnaden i temperatur mellan polarzonerna och ekvatorn orsakar atmosfärisk cirkulation vilken påverkas av ett antal faktorer, bland annat jordens rotation.

Glaciär (gymnasienivå)

En glaciär är en anhopning av is och snö som är i ständig, långsam rörelse.

Igelkott

Igelkotten rullar ihop sig till ett klot och skyddar sig med sina taggar.

Jämförelse av ätliga och giftiga svampar

Vissa svampar är giftiga och kan vara dödliga för människor medan andra är ätliga och används i stor utsträckning vid matlagning.

Jordmånstyper (jordprofiler)

Denna animation visar olika jordmånstyper.

Naturgeografiska termer

Denna animation visar jordytans viktigaste landformer, dess ytvatten och de topografiska symbolerna.

Svampar

Svamparnas fruktkropp består av hyfer (svamptrådar) bildade av svampsporer.

Årstidernas växlingar (grundskolenivå)

Som en följd av att jordaxeln lutar mot jordbanans plan förändras vinkeln på solens strålar kontinuerligt under året.

Havsströmmar

Termohalin cirkulation är ett omfattande system av havsströmmar vilka har en stor inverkan på jordens klimat.

Mossors och ormbunkars livscykel

Denna animation jämför mossors och ormbunkars livscykel och hjälper oss att bättre förstå växternas allmänna livscykel.

Nationalparker i Ungern

Det finns tio nationalparker i Ungern.

Vårens lökväxter

Denna animation visar tulpanens, påskliljans och snödroppens uppbyggnad.

Added to your cart.