Växthuseffekten

Växthuseffekten

Mänsklig aktivitet ökar växthuseffekten vilket leder till global uppvärmning.

Geografi

Nyckelord

Växthuseffekten, Global uppvärmning, klimatförändring, öken, stigning i havsnivån, värmeabsorbering, Reflektion, instrålning, utstrålning, atmosfäriska gaser, växthus, koldioxid, metan, kväve-oxid, vattenånga, jordbruk, industrin, transport, Mänsklig aktivitet, atmosfär, luft, Jord, havsnivå, Sol, moln, avveckling, avfall, glaciär, samhälle, natur, geografi

Relaterade objekt

Scener

Växthus

  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • växthus

Merparten av den kortvågiga solstrålningen passerar obehindrat genom jordens atmosfär och absorberas då av ytan, vilket gör att ytans temperatur ökar. Den varma ytan avger en långvågig värmestrålning, som absorberas av atmosfären.
På så sätt hålls en betydande del av den utsända värmen tillbaka av atmosfären - det vill säga, inte själva luften utan den vattenånga och de växthusgaser den innehåller. Växthuseffekten är baserad på atmosfärens förmåga att hålla kvar värmen.

Benämningen kommer från växthusen som används inom jordbruket, där en liknande process sker. I dessa växthus hålls värmen kvar av glaset eller plasten som täcker växthuset.

Om det inte fanns någon naturlig växthuseffekt på jorden skulle den genomsnittliga temperaturen vara 35 grader lägre än vad den är och vår planet skulle vara täckt med is och ha en medeltemperatur på -20 grader. När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, stiger även jordens medeltemperatur.

Majoriteten av de gaser som bidrar till växthuseffekten, såsom vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid, finns naturligt i atmosfären. Under de senaste 100 åren har flera gaser, som inte finns naturligt i atmosfären dykt upp och andra har ökat i mängd. Alla dessa gaser ökar växthuseffekten varvid mer värme stängs in i atmosfären.

Som en följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen har polarisarna börjat smälta vilket lett till att havsnivån höjts. Detta utgör ett hot mot många kuststäder. Antalet stormar och orkaner ökar, vädret blir oförutsägbart, ökenspridningen sker allt snabbare, skogsbränder blir mer frekventa och många djurarter är hotade.

Allteftersom jorden värms upp kommer storleken på permanent frusna områden att minska och metan kommer att släppas ut i atmosfären. Eftersom metan är en mer potent växthusgas än koldioxid fångar den upp mer värme. Metan som finns i permafrostområden ackumulerades i frusna myrar under den senaste istiden. När permafrosten smälter, smälter även metanhydraten och släpps ut i atmosfären. Övertryck som orsakas av denna utsläppta gas utlöser explosioner på vissa ställen i marken varvid kratrar skapas. Metan frigörs i stora mängder, inte bara från fastlandet utan också från smältande sediment i polarhaven. Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att öka snabbare, allteftersom mer metan släpps ut i atmosfären.

Definition av termer

Inkommande strålning: Elektromagnetisk solstrålning som når jordytan. Den omvandlas till värmeenergi på ytan och bidrar indirekt till uppvärmningen av marken och luften.

Reflektion: Elektromagnetisk solstrålning reflekteras ut i den interplanetära rymden genom vattenånga, is eller föroreningspartiklar som är större än strålningens våglängd.

Värmeabsorption: En liten del av den inkommande solstrålningen absorberas av komponenter i atmosfären vilket bidrar i låg grad till uppvärmningen. Ozon absorberar ultraviolett strålning, medan vattenånga och koldioxid absorberar infraröd strålning.

Utgående strålning: Långvarig värmestrålning med hjälp av vilken jordytan, som värms upp av inkommande solstrålning, överför värme till luften ovan.

Växthusgaser: Gaser som spelar en viktig roll i växthuseffekten är koldioxid, metan, kväveoxider, freoner och ozon i troposfären.

Jordens atmosfär

  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • atmosfär
  • växthusgas - Innehåller vattenånga, koldioxid, metan och ozon.
  • solen
  • jorden

Naturlig växthuseffekt

  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • skogsbrand - De resulterar i koldioxidutsläpp.
  • växthusgas - En blandning av vattenånga, koldioxid, metan, ozon och kväveoxider.
  • värmeabsorbering
  • träsk, myrar - Utsläpp av metan och kväveoxider.

Ökad växthuseffekt

  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • växthusgas - En blandning av vattenånga, koldioxid, metan, ozon och kväveoxider.
  • värmeabsorbering
  • djurhållning - Metanutsläpp.
  • bosättningar - Koldioxid, kväveoxider, freoner.
  • industriell produktion - Koldioxid, freoner.
  • brinnande vegetation - Koldioxidutsläpp.
  • intensivt jordbruk - Metan, kväveoxid.
  • avfallslagring och avfallshantering - Det resulterar i koldioxid- och metanutsläpp.
  • trafik - Kväveoxider, koldioxid.
  • energiproduktion - Det resulterar i koldioxid- och metanutsläpp.

Smältning av istäcket

  • metanhydrat - Den ackumuleras i islinser under ytan.
  • permafrost - Mark som har varit istäckt i minst två år. En fjärdedel av marken på norra halvklotet är täckt av permafrost.
  • sprucken yta - Ett resultat av global uppvärmning.
  • frisättning av metan

Animation

  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • växthus
  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • atmosfär
  • växthusgas - Innehåller vattenånga, koldioxid, metan och ozon.
  • solen
  • jorden
  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • skogsbrand - De resulterar i koldioxidutsläpp.
  • växthusgas - En blandning av vattenånga, koldioxid, metan, ozon och kväveoxider.
  • värmeabsorbering
  • träsk, myrar - Utsläpp av metan och kväveoxider.
  • inkommande strålning - Kortvågig strålning (solstrålning).
  • utgående strålning - Långvågig strålning (värmestrålning).
  • växthusgas - En blandning av vattenånga, koldioxid, metan, ozon och kväveoxider.
  • värmeabsorbering
  • djurhållning - Metanutsläpp.
  • bosättningar - Koldioxid, kväveoxider, freoner.
  • industriell produktion - Koldioxid, freoner.
  • brinnande vegetation - Koldioxidutsläpp.
  • intensivt jordbruk - Metan, kväveoxid.
  • avfallslagring och avfallshantering - Det resulterar i koldioxid- och metanutsläpp.
  • trafik - Kväveoxider, koldioxid.
  • energiproduktion - Det resulterar i koldioxid- och metanutsläpp.

Berättarröst

Jorden tar emot enorma mängder kortvågig strålningsenergi från solen. En liten del av denna elektromagnetiska strålning reflekteras tillbaka till rymden, medan resten tränger sig igenom atmosfären och når jordens yta.

En del av de strålar som når ytan reflekteras tillbaka men resten absorberas. På så sätt värms jorden upp och strålar sedan tillbaka värme ut i atmosfären. Denna långvågiga strålning värmer upp luften. Växthusgaser förhindrar värmen som strålar ut från jorden att lämna atmosfären. Istället reflekteras värmen tillbaka mot jorden. På så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden.

Denna process liknar de processer som värmer ett växthus, där glasytan har samma funktion som växthusgaserna. När solens strålar passerar in genom glaset absorberas de av jorden och återstrålas i form av värme.
Denna värme hålls kvar i växthuset, vilket leder till att temperaturen ökar betydligt. Om det inte fanns någon naturlig växthuseffekt på jorden skulle den genomsnittliga temperaturen vara 35 grader lägre än vad den är idag.

Majoriteten av de gaser som bidrar till växthuseffekten, såsom vattenångor, koldioxid, metan eller dikväveoxid, finns naturligt i atmosfären. Under de senaste 100 åren har flera gaser, som inte finns naturligt i atmosfären, dykt upp och andra har ökat i mängd. Alla dessa gaser ökar växthuseffekten varvid mer värme stängs in i atmosfären.

Förbränning av olja, gas och kol frigör stora mängder koldioxid. Energisektorn, industrin och transportsektorn släpper också ut stora mängder koldioxid. Även skogsavverkning är en viktig faktor i ökningen av koldioxidkoncentrationen, eftersom träd absorberar koldioxid.
Icke-naturliga gaser produceras främst vid industriell tillverkning av till exempel lösningsmedel, skumbildare, avfettningsmedel och isoleringsmaterial. Metangas bildas under nedbrytningsprocesserna i samband med jordbruksverksamhet som risodling och djurhållning. Avfallshantering och avloppsvattenrening bidrar också till metanproduktionen. Dikväveoxid bildas när kvävehaltiga ämnen, som exempelvis gödselmedel, sönderdelas.

Vissa forskare har ifrågasatt teorin om att de nuvarande klimatförändringarna och den globala uppvärmningen skulle vara starkt relaterade till den betydande ökningen av koncentrationerna av växthusgaser. Enligt deras uppfattning är detta en naturlig process.

Som en följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen har polarisarna börjat smälta vilket lett till att havsnivån höjts. Detta utgör ett hot mot många kuststäder. Antalet stormar och orkaner ökar, vädret blir oförutsägbart, ökenspridningen sker allt snabbare, skogsbränder blir mer frekventa och många djurarter är hotade.

Relaterade objekt

Glaciär (gymnasienivå)

En glaciär är en anhopning av is och snö som är i ständig, långsam rörelse.

Luftförorening

Animationen visar de främsta luftföroreningskällorna: jordbruket, industrin och städerna.

Oljebrunnens drift

Maskiner som pumpar råolja till ytan.

Oljeplattform

Borrsträngen, som hålls på plats av borrtornet, borrar sig igenom havsbotten tills den når lagret som innehåller råolja.

Årstidernas växlingar (gymnasienivå)

Som en följd av att jordaxeln lutar mot jordbanans plan förändras vinkeln på solens strålar kontinuerligt under året.

Avloppsreningsverk

Behandlat avloppsvatten kan användas inom jordbruk och industri.

Avskogning

Avskogning har en negativ inverkan på miljön.

Cementproduktion

Den här animationen visar de olika stegen vid tillverkningen av cement.

Cykloner och anticykloner i tempererade klimatzoner

Cykloner är kraftiga luftvirvlar med en diameter på flera hundra kilometer, inuti vilka moln och nederbörd bildas.

Föroreningar

Föroreningar är de negativa effekter som mänsklig aktivitet har på den naturliga miljön.

Fotosyntes (grundnivå)

Växter kan omvandla oorganiska ämnen (koldioxid och vatten) till organiska ämnen (sockerarter).

Hetfläckar

Hetfläckarna är ställen där magma ofta strömmar upp ur jordskorpan och orsakar vulkanisk aktivitet.

Hus utan koldioxidutsläpp

Utformningen och konstruktionen av moderna hus spelar en viktig roll i att skydda miljön.

Intressanta fakta - Samhällsgeografi

I denna animation presenteras några intressanta fakta inom samhällsgeografi.

Isberg

Isberg är block av fruset färskvatten, som flyter i haven.

Jordens struktur (gymnasienivå)

Jorden kan delas in i flera sfäriska lager.

Markförorening

Denna animation visar de viktigaste källorna till markföroreningar.

Miljövänliga fordon

Genom att kombinera en konventionell förbränningsmotor med ett elektriskt framdrivningssystem kan man minska utsläppen.

Passivhus

I ett passivhus kan en behaglig inomhustemperatur upprätthållas utan användning av traditionella värme- och kylsystem.

Solens bana på jordens viktigaste breddgrader

Solens skenbara vandring är resultatet av jordens rotation runt sin egen axel.

Stratovulkaners uppkomst och uppbyggnad

Stratovulkaner är uppbyggda av lava, vulkanisk aska och andra utbrottsprodukter.

Tropiska cykloner

Cykloner är kraftiga luftvirvlar med en diameter på flera hundra kilometer inuti vilka moln och nederbörd bildas.

Varmfront, kallfront

Kall- och varmfronter uppstår när kall och varm luft möts.

Vattenförorening

De viktigaste källorna till vattenföroreningar är industri, jordbruk och städer.

Vulkanisk aktivitet

Denna animation visar olika typer av vulkanutbrott.

Ozon (O₃)

En allotrop av syre som består av tre syreatomer.

Ozonskiktet

Ozonskiktet filtrerar solens skadliga UV-strålning, därför är det absolut nödvändigt för livet på jorden.

Fotosyntes

Växter kan omvandla oorganiska ämnen (koldioxid och vatten) till organiska ämnen (sockerarter).

Added to your cart.