Utvecklingen av datalagring

Utvecklingen av datalagring

Kapaciteten i datalagringsenheter har ökat i en otrolig takt under de senaste decennierna.

Teknik

Nyckelord

datalagring, datalagringsanordning, uppgifter, hålkort, magnetband, diskett, optisk skiva, USB-minne, SD-kort, HDD, SSD, Hålkort, CD, DVD, minneskort, IT-centrum, molntjänst, byte, megabyte, kilobyte, terrabyte, Kapacitet, lagringskapacitet, bluray, Information, informationsbehandling, laser, teknik, informationsteknologi, DEN

Relaterade objekt

Scener

Datalagringsenheter

Utveckling

  • Molnlagring

Animation

  • hålkort
  • magnetband
  • disketter
  • optiska skivor
  • USB-minnen
  • SD kort
  • HDD
  • SSD
  • Hålkort
  • (1890-1960)
  • 18,7 cm x 8,3 cm
  • 45 kolumner, 12 rader
  • 80 byte (B)
  • (1952-1970)
  • 10 megabyte (MB)
  • (1970-1990)
  • 625 kilobyte (kB)
  • 1,44 megabyte (MB)
  • 1,2 megabyte (MB)
  • (1981-idag)
  • 650 megabyte (MB)
  • 4,7 gigabyte (GB)
  • 25 gigabyte (GB)
  • (2000-idag)
  • 1 - 256 gigabyte (GB)
  • (1994-idag)
  • 1 - 64 gigabyte (GB)

Berättarröst

I strikt mening började datalagringen redan i förhistorisk tid med grottmålningar och fortsatte under antiken med lertavlor och papyrusrullar. Under århundradena har dock mängden av information som ska lagras ökat oerhört, vilket drivit på utvecklingen av nya lagringsmedium och metoder.

I modern mening startade datalagring med uppkomsten av hålkort. De utvecklades i samband med den amerikanska folkräkningen år 1890. Det 0,17 mm tjocka hålkortet som utvecklades av Herman Hollerith standardiserades 1928.
De första korten innehöll 45 kolumner och 12 rader, de senare bestod av 80 kolumner och 12 rader. Hålen gjordes på förutbestämda platser i varje kolumn och ett tecken kodades per kolumn i varje rad.

På 1960-talet dök magnetisk datalagring upp och började ersätta hålkort och hålremsor. Den första populära formen av magnetisk datalagring var magnetbandet på vilket en stor mängd data kunde lagras. Den enda nackdelen med den här typen var den sekventiella åtkomsten. Magnetband används fortfarande för långtidslagring av data i arkiv.

Nästa steg i utvecklingen av magnetisk datalagring var magnetskivor eller disketter. Deras viktigaste fördel var direktåtkomsten, vilken gav betydligt snabbare tillgång till data som lagrades på diskarna eftersom varje minnescell kunde nås direkt utan att andra delar av minnet behövde läsas av.
Datan förvarades i koncentriska spår i sektorer, varav en var reserverad för filsystemet File Allocation Table, ofta förkortat FAT. Disketter producerades i olika storlekar och kapaciteter.

De första optiska lagringsskivorna dök upp på 1980-talet och de kom senare att ersätta magnetskivorna. Data lagras på ett optiskt läsbart lagringsmedium, genom att skivans Ijusreflekterande förmåga utnyttjas. Dessa skivor skrivs och läses av laserstrålar. Den första typen av optiska skivor som använde röda laserstrålar var CD-skivor. Senare tillkom DVD-skivor med mycket större kapacitet. Även dessa fungerade med röda laserstrålar. Den mest avancerade formen av optiska lagringsenheter vi har idag, är Blu-ray-skivor vilka använder blå laserstrålar och har en kapacitet på 25 GB.

De mest populära datalagringsenheterna idag är USB-minnen. Dessa tillverkas i olika former och består av ett flashminne och ett USB-gränssnitt inneslutna i ett litet hölje. De är snabba och enkla att använda och har stor kapacitet. Disketter har helt ersatts till förmån för USB-minnen.

Då priset på integrerade kretsar sjönk, började digitalkameror, videokameror och mobiltelefoner breda ut sig. Dessa enheter använder minneskort för datalagring. Dessa små kort tillverkas också i olika storlekar och med olika lagringskapacitet.

Under de senaste 100 åren har datorminnen utvecklats en hel del, särskilt när det gäller lagringskapaciteten. Utvecklingstakten ökar fortfarande och i framtiden kommer man säkerligen att ha ännu mindre enheter med förmågan att lagra ännu mer data.

Relaterade objekt

Hårddisk

Hårddiskar är avsedda för magnetisk datalagring.

Hur fungerar optiska skivenheter?

Denna animation visar olika optiska skivenheters konstruktion och funktion.

Bärbar dator, kringutrustning

En mängd kringutrustning som kan användas tillsammans med bärbara datorer.

Stationär dator

Denna animation visar de komponenter en stationär dator är uppbyggd av, samt den viktigaste kringutrustningen.

Hur fungerar det? - datornätverk

Internet ger oss möjligheten att skicka data snabbt över stora avstånd.

Hur fungerar mobiltelefonen?

Denna animation visar hur en mobiltelefon fungerar.

Kretskort

Ett kretskort är ett mönsterkort med elektroniska komponenter

Added to your cart.