USS Tarawa LHA-1 (1976)

USS Tarawa LHA-1 (1976)

Från och med 1940-talet har de allt större hangarfartygen tagit över världshaven.

Teknik

Nyckelord

Tarawa, Amfibiefartyg, slagskepp, marin, däck, kontrolltornet, lokaliseringsinstrument, radar, bana, kran, militär operation, sjöman, támadás, helikopter, Pearl Harbor, flygplan, Harrier, Cobra, transport, teknik

Relaterade objekt

Scener

Hangarfartyg

Havens mästare: hangarfartyg

De första hangarfartygen började dyka upp under första världskriget. Dessa fartyg var avsedda endast för sjöflygplan som sänktes ned till havsytan med hjälp av kranar. Moderna hangarfartyg har utvecklats från dessa fartyg och från och med andra världskriget tog de över världshaven. Dessa hangarfartyg kunde tjäna som start- och landningsbana för flygplan med landningsställ.

De så kallade supercarrier-hangarfartygen dök upp på 1950-talet. Dessa enorma hangarfartyg var omkring 300 meter långa och hade ett deplacement på cirka 90 tusen ton.

Atomdrivna hangarfartyg, utvecklade i slutet av 1950-talet, har en praktiskt taget obegränsad räckvidd.

Det finns flera typer av hangarfartyg, grupperade i klasser. För närvarande har USA den största flottan av hangarfartyg, bestående av 10 hangarfartyg av Nimitz-klass. Dessa fartyg är 340 meter långa och 78 meter breda med ett deplacement på över 100 000 ton. De drivs av två kärnreaktorer och fyra ångturbiner. Deras maxhastighet är ca 60 km/h (30 knop).

Förutom att de är bestyckade med ett imponerande utbud av vapen (kanoner, missilavfyrare) kan de också bära nästan 100 helikoptrar och stridsflygplan. Besättningen består av 5000–6000 marinkårsoldater och flygbesättningsmedlemmar.

De mest kända hangarfartygen är USS Nimitz (1975), USS Enterprise (1960) och USS Eisenhower (1975).

USS Nimitz

Uppifrån

Form och konstruktion

Fartygets utformning fyller två grundläggande syften: att säkerställa stabilitet och att ge en tillräckligt stor yta för start och landning av flygplan.

Byggnaden som reser sig mitt på fartyget är kontrolltornet även kallad "ön". På taket finns radar, antenner och andra kommunikations- och navigationsinstrument. I byggnaden finns kommandobryggan och flygledningscentralen.

På övre däck (däck 0) ligger flygdäcket som vanligtvis är 200–300 meter långt och 70–80 meter brett. Därunder hittar vi hangardäcket (däck -1), där flygplan och annan militär utrustning förvaras.

Däcket under (däck -2) upptas av stridsledningscentralen. Maskinrummet och förråden hittar vi delvis här och delvis på däcken under. Det finns olika hissar avsedda för flygplan, vapen, last och besättning.

På fartyget finns även kök, mäss och sovutrymmen. Sidorna på de utrymmen som finns på hangardäck kan öppnas.

Artilleriet finns placerat både i skrovet och på övre däck där även livbåtarna finns.

USS Eisenhower

Däck

Besättning och utrustning: livet ombord

Moderna hangarfartyg kallas också för flytande fästningar, flytande städer eller flytande öar då de har en besättning på 5000–6000 man.

Det viktigaste och farligaste arbetet på ett hangarfartyg utförs på flygdäcket. Besättningen som arbetar här har ett stort ansvar: de hjälper till vid start och landning av flygplan, samt vid installation av missiler och bomber på dessa.

De flyttar flygplanen från hangaren till däck genom speciella hissar. Kommunikation görs oftast via handsignaler, vilka utgör ett unikt teckenspråk.

Arbetet på flygdäcket kräver otrolig precision och samordning eftersom flygplanen landar och tar fart mycket snabbt på en begränsad plats i olika väderförhållanden.

Att tillhandahålla mat åt en besättning på 3000–4000 man är också en utmaning. Flera ton kött och grönsaker tillagas varje dag i kabyssen. Avsaltningsanläggningen ombord producerar 1 miljon liter dricksvatten per dag.

Konstruktion

  • kontrolltorn
  • lokaliserings- instrument
  • radar
  • flygplanshiss
  • landningsbana
  • kran
  • hangardäck
  • luftvärnsmaskingevär
  • kommunikations- instrument
  • livbåtar
  • welldäck
  • Harrier stridsflygplan
  • Cobra militärhelikopter
  • propeller

Start och landning

Kritiskt läge 1: start

För att ett flygplan skall kunna lyfta från ett hangarfartyg krävs en katapult som drivs med ånga.
En ångkatapult består av en skena under däck. Under denna skena finns det en stor kolv som är fastsatt på krokar på undersidan av skrovet med en stållina (äldre modeller) eller en engångsstång av försvagad metall.

Vid start håller metallstången flygplanet på plats medan ångtrycket ökar. Sedan bryts den itu och kolven drar flygplanet längs däcket.

Katapulten drivs vanligtvis av högtrycksångan som också används för att driva hangarfartygets ångturbiner. Vissa katapulter drivs av linjära elmotorer.

Vissa hangarfartyg (vanligtvis brittiska och ryska fartyg) är dessutom försedda med ett slags hoppbacke vid slutet av landningsbanan. Höjdvinkeln är vanligtvis mellan 10 och 20 grader.

På grund av det samordnade arbetet på flygplanet kan flygplan lyfta var 12:e-15:e sekund.

Flygplan vid start

Kritiskt läge 2: landning

Att landa på ett hangarfartyg är en ännu farligare manöver än att starta från ett hangarfartyg. Man arbetar kontinuerligt med att öka säkerheten.

Landningshastigheten för de ankommande flygplanen måste vara så låg som möjligt, utan att korsa en kritisk gräns. Dock kommer även denna hastighet att vara för hög för att flygplanet skall kunna stanna tillräckligt snabbt med sitt eget bromssystem på den korta banan. Därför används bromsvajrar för att flygplanen skall kunna sakta ned hastigheten på ett säkert sätt.

Orientering är också ett problem när man landar på ett hangarfartyg. Förutom radarn, hjälper också ett optiskt landningssystem (brittisk uppfinning) till i denna manövrering på natten och under svåra väderförhållanden.

Även om landning är mycket lättare för helikoptrar, krävs ett precist och koordinerat arbete av besättningen.

Flygdäcken är vanligtvis utformade för att tillåta start och landning av flera flygplan samtidigt.

Flygplan vid landning

Animation

  • kontrolltorn
  • lokaliserings- instrument
  • radar
  • flygplanshiss
  • landningsbana
  • kran
  • hangardäck
  • luftvärnsmaskingevär
  • kommunikations- instrument
  • livbåtar
  • welldäck
  • Harrier stridsflygplan
  • Cobra militärhelikopter
  • propeller

Berättarröst

De första hangarfartygen började dyka upp under första världskriget. Dessa fartyg var endast avsedda för sjöflygplan som sänktes ned till havsytan med hjälp av kranar. Moderna hangarfartyg har utvecklats från dessa fartyg och från och med andra världskriget dominerade de världshaven. Dessa hangarfartyg kunde tjäna som start- och landningsbana för flygplan med landningsställ.

Moderna hangarfartyg kallas också för flytande fästningar, flytande städer eller flytande öar då de har en besättning på 5000–6000 man.

Fartygets utformning fyller två grundläggande syften: att säkerställa stabilitet och att ge en tillräckligt stor yta för start och landning av flygplan.

Byggnaden som reser sig mitt på fartyget är kontrolltornet även kallad "ön". På taket finns radar, antenner och andra kommunikations- och navigationsinstrument. I byggnaden finns kommandobryggan och flygledningscentralen.

På övre däck ligger flygdäcket som vanligtvis är 200–300 meter långt och 70–80 meter brett. Därunder hittar vi hangardäcket, där flygplan och annan militär utrustning förvaras.

Däcket under upptas av stridsledningscentralen. Maskinrummet och förråden hittar vi delvis här och delvis på däcken under. Det finns olika hissar avsedda för flygplan, vapen, last och besättning.

På fartyget finns även kök, mäss och sovutrymmen. Sidorna på de utrymmen som finns på hangardäck kan öppnas.

Artilleriet finns placerat både i skrovet och på övre däck där även livbåtarna finns.

Amfibiefartyget USS Tarawa, uppkallat efter en atoll i Stilla havet där ett slag utkämpades under andra världskriget, togs i bruk 1976 av den amerikanska flottan. Fartyget som hade en besättning på över 2000 man mätte 250 meter i längd och 32 meter i bredd. Dess imponerande bestyckning av vapen kompletterades med 35 helikoptrar och 8 Harrier stridsflygplan.

USS Tarawa togs ur drift 2009, men en fartygsklass, Tarawa-klassen, uppkallades efter detta fartyg.

Relaterade objekt

Amerikansk marinsoldat (början av 2000-talet)

Den amerikanska marinkåren är en viktig försvarsgren i den amerikanska militären, med cirka 180 000 (2017) specialutbildade medlemmar.

AH–64 Apache (USA, 1975)

Attackhelikoptern Apache, uppkallad efter en av de amerikanska ursprungsbefolkningsgrupperna, utvecklades för den amerikanska armén.

F-16 Fighting Falcon (USA, 1978)

Fighting Falcon är det mest framgångsrika flygplanet i kategorin enhetsflygplan.

Oljetanker

Tankfartyg dök upp i slutet av 1800-talet. I dag är de bland de största fartygen.

Slagskepp (HMS Dreadnought, 1906)

Slagskeppet HMS Dreadnought revolutionerade byggandet av slagskepp under 1900-talet.

USS Missouri (USA, 1944)

Det amerikanska slagskeppet USS Missouri togs i tjänst under andra världskriget och användes även i Kuwaitkriget.

Vought F4U Corsair (USA, 1944)

Jaktflygplanet Vought F4U Corsair med stjärnmotor var ett av de mest framträdande amerikanska flygplanen under andra världskriget.

Mitsubishi A6M Zero (Japan, 1940)

Det japanska stridsflygplanet Mitsubishi A6M, allmänt känt som "Zero", var ett legendariskt flygplan som användes under andra världskriget.

USS Ohio (USA, 1979)

Atomkraft användes först av den amerikanska flottan för att driva ubåtar i mitten av 1900-talet.

Ångbåten North River Steamboat (Clermont) (1807)

Den amerikanska ingenjören, Robert Fulton byggde det första fungerande ångdrivna fartyget.

Birem (tvåraders krigsfartyg)

En birem var ett krigsfartyg som användes av många arméer under antiken. Roddarna satt på två däck på olika nivåer och skeppet hade en karakteristisk...

Containerfartyg

Maritima handelsrutter bildar ett globalt nätverk trafikerat av containerfartyg.

Quinquereme (200-talet f.v.t.)

Galärskeppet där roddarna satt placerade på flera nivåer var ett krigsskepp som användes under den hellenistiska eran.

RMS Queen Mary 2 (2003)

Queen Mary 2 var världens största oceanångare då den byggdes.

Svävare, mark III SR N4

Svävare kan färdas med hög hastighet över vattenytan.

Titanic (1912)

RMS Titanic var det största passagerarfartyget i början av 1900-talet.

Ungersk hjulångare (1846)

Den första ungerska hjulångaren togs i bruk 1846.

Added to your cart.