Stonehenge (Storbritannien, bronsåldern)

Stonehenge (Storbritannien, bronsåldern)

Det världsberömda monumentet i England utgör fortfarande ett mysterium för forskarna.

Historia

Nyckelord

Stonehenge, Salisbury, Wiltshire, Världsarv, Bronsåldern, insättning, arkeologi, Storbritannien, England, struktur, stationsstenar, häl sten, Druid, cromlech, altare, Barrow, altarstenen, megalit, sandsten, kultur, historia, gåta

Relaterade objekt

Frågor

  • Var finns Stonehenge beläget?
  • Till vilken arkeologisk period hör Stonehenge?
  • Ungefär hur gammalt är Stonehenge?
  • Vad betyder ordet ˝henge˝?
  • Hur många koncentriska cirklar fanns ursprungligen på området ?
  • Hur långt bort fanns sandstenbrottet varifrån stenarna till Stonehenge fraktades?
  • Vad är en trilit?
  • Vad kan Stonehenges syfte ha varit?
  • Vilket år upptogs Stonehenge på världsarvslistan?
  • Var finns altarstenen belägen?
  • Vad var den megalitiska kulturen uppkallad efter?
  • På vilken slätt ligger Stonehenge?
  • Vad är de största stenblockens massa?
  • Vem upptäckte Stonehenge?

Scener

Stonehenge

  • jordvall - Den cirkelformade jordvallen byggdes under första byggnadsfasen.
  • ringgrav - Ringgraven var en del av byggnadsverket.
  • aveny - Vägen som leder till floden Avon byggdes under den sista byggnadsfasen.
  • triliter - Det finns fem sandstenstriliter i den inre cirkeln. En trilit är två vertikalt ställda stenar, över vilka en tredje lagts vågrätt.
  • altaret
  • norra gravhögen - Stenarna på den norra och södra gravhögen placerades utanför de koncentriska cirklarna.
  • södra gravhögen - Stenarna på den norra och södra gravhögen placerades utanför de koncentriska cirklarna.
  • stationsstenar - Stationsstenarna placerades troligen ut runt 3100 f.v.t. under den första byggnadsfasen. Det fanns fyra stationsstenar från början.
  • hälstenarna - Hälstenarna placerades ut under den tredje byggnadsfasen. De restes nära ingången, intill avenyn.
  • altarstenen - Altarstenen placerades under den tredje byggnadsfasen. Här slutar vägen som leder till floden Avon.

Det unika Stonehenge

Det världsberömda monumentet ligger på Salisburyslätten i södra England. Stenstrukturen upptäcktes av John Aubrey (en antikvarie) 1666.
Stonehenge byggdes i flera etapper. Vid utgrävningarna hittades även ett stort antal ben.
Med kol-14-metoden, som är en radiometrisk dateringsmetod, kunde man konstatera att de äldsta strukturerna skapades för omkring 5000 år sedan, troligen av en megalitisk bronsålderskultur. 500 år senare befann sig bygget redan i den tredje fasen, vilken troligen blev avbruten. Stonehenge fick sin nuvarande form efter ytterligare en modifiering och utbyggnad.
Stenstrukturen föll i glömska redan vid mitten av 2:a årtusendet f.v.t. Den förföll under århundradena, väder och vind orsakade stora skador och lokalbefolkningen använde stenarna för att bygga sina egna byggnader.

Monumentets struktur

Struktur

Det magnifika Stonehenge

I konstruktionens första fas skapades ett runt eller ovalt område omgivet av en jordvall och en ringgrav (henge). 56 gropar grävdes i vallen. Dessa gropar kan ha hållit trästolpar. Senare grävdes ytterligare hål vari stenar, de som syns idag, placerades.
I den andra fasen, som ägde rum vid slutet av den neolitiska perioden, placerades timmerstockar i en rak linje vid södra och nordöstra ingången.
I den tredje fasen rekonstruerades platsen. Den här gången användes de legendariska blåstenarna, placerade i par. Stationsstenarna, altarstenen och hälstenen sattes på plats vid denna tid.

Strukturen som finns kvar idag domineras av sandstensblock som fraktades dit senare. På 30 av dem sattes ett överstycke och en cirkel bildades. I den inre cirkeln placerades fem likartade triliter (två vertikalt ställda stenblock med en tredje som är lagd över dessa två). Jordvallen byggdes om och ytterligare vallar skapades. En väg till floden Avon anlades. Slutligen anordnades blåstenarna i en cirkel, och nya gropar grävdes i två koncentriska cirklar.

Stonehenges ringar

Södra sidan

Märkvärdig fornlämning

Ända sedan dess upptäckt på 1600-talet, har stensättningen undersökts av arkeologer, men några av dess mysterier har ännu inte lösts. Stonehenge (tillsammans med Avebury och de omgivande megalitiska monumenten) blev upptagen på UNESCO:s världsarvslista år 1986.
Den senaste arkeologiska forskningen har gjort forskarna uppmärksamma på något viktigt. Stonehenge bör inte undersökas i sig självt, utan tillsammans med de föremål som finns i de omgivande områdena (Boscombe Down, Durrington Walls, Wood, Avebury bland andra).
Flera neolitiska föremål tyder på att den berömda stensättningen inte var en unik enhet, utan en komponent i ett större system.

Stonehenges syfte

Stonehenge

De 20–30 ton tunga och 2–7 meter höga stenpelarna bildade ursprungligen fyra koncentriska cirklar. Den yttre ringen hade förmodligen en radie på omkring 50 meter.
För transporten, arrangemanget och uppställningen av stenarna krävdes en hel del planering och teknisk kunskap. Blåstenarna, som vägde fem ton i genomsnitt, fraktades dit från ett stenbrott som låg nästan 400 kilometer bort, antagligen på vatten och över land. Platsen varifrån sandstenarna, som är synliga idag, transporterades låg 32 kilometer bort från Stonehenge. (Enligt en krönika från 1100-talet hjälpte till och med trollkarlen Merlin till att sätta stora block på plats.)
Stenblocken formades med stenhammare. För att överstyckena skulle sitta stadigt, gjorde man ristningar i stenarna, och man använde en så kallad tappsammanfogning.

Än idag finns bara sannolika och mindre sannolika hypoteser om Stonehenges ursprungliga syfte. Teorierna är mycket varierande. Vissa forskare tror att det var en kultisk struktur, medan andra tror att den fungerade som en kalender för att bestämma den exakta tiden för sommarsolståndet. Enligt andra fungerade den som ett astronomiskt instrument. Ny forskning (2008) stödjer tesen att Stonehenge var en kultisk, helande plats.

De legendariska stenarna i Stonehenge

Promenad

En tur genom historien

Stonehenge är ett stenmonument från bronsåldern som ligger i södra England. Det byggdes i flera etapper. Den struktur som finns bevarad idag återspeglar endast delvis Stonehenges ursprungliga form. Dess ursprungliga syfte är fortfarande okänt.
Den mystiska stensättningen omgavs av en jordvall (henge). Av de ursprungliga fyra koncentriska cirklarna är endast de två innersta synliga idag. De yttre cirklarna indikeras numera endast av hålen i marken. Innanför cirklarna finns fem triliter (två vertikalt ställda stenblock med ett tredje som är lagt över dessa två) och altarstenen. Altarstenen markerar slutpunkten på den väg som leder till floden Avon.
Stenarna på den norra och södra gravhögen placerades utanför de koncentriska cirklarna. Stationsstenar placerades längs vägen som ledde till floden Avon och hälstenen restes längre bort.

Animation

  • jordvall - Den cirkelformade jordvallen byggdes under första byggnadsfasen.
  • ringgrav - Ringgraven var en del av byggnadsverket.
  • aveny - Vägen som leder till floden Avon byggdes under den sista byggnadsfasen.
  • triliter - Det finns fem sandstenstriliter i den inre cirkeln. En trilit är två vertikalt ställda stenar, över vilka en tredje lagts vågrätt.
  • altaret
  • norra gravhögen - Stenarna på den norra och södra gravhögen placerades utanför de koncentriska cirklarna.
  • södra gravhögen - Stenarna på den norra och södra gravhögen placerades utanför de koncentriska cirklarna.
  • stationsstenar - Stationsstenarna placerades troligen ut runt 3100 f.v.t. under den första byggnadsfasen. Det fanns fyra stationsstenar från början.
  • hälstenarna - Hälstenarna placerades ut under den tredje byggnadsfasen. De restes nära ingången, intill avenyn.
  • altarstenen - Altarstenen placerades under den tredje byggnadsfasen. Här slutar vägen som leder till floden Avon.

Tidsresa

Berättarröst

Stonehenge ligger på Salisburyslätten i södra England. Detta mystiska stenmonument härstammar från den megalitiska bronsålderskultur som sträckte sig längs Eurpoas Atlantkust. Stonehenge beräknas vara fem tusen år gammalt och upptäcktes år 1666 av en engelsk antikvarie, John Aubrey.

Namnet Stonehenge kommer från ordet ˝henge˝ och hänvisar till ett runt eller ovalt område (här ungefär cirka 20 meter i diameter), omgivet av en jordvall och en ringgrav. Enligt aktuell forskning är dock Stonehenge ingen riktig henge, eftersom det är ringgraven som omringar jordvallen och inte tvärtom (förmodligen på grund av dess defensiva roll).

Stonehenge byggdes i flera etapper och strukturen som finns bevarad idag återspeglar endast delvis den ursprungliga formen.
Stensättningen var omgiven av en cirkelformad jordvall och en rundgrav som konstruerades under den första fasen. Av de ursprungliga fyra koncentriska cirklarna är endast de två innersta synliga idag. De yttre cirklarna indikeras bara av hålen där pelarna från den andra fasen stod (dessa kallas för Aubrey-hål, efter upptäckaren John Aubrey).

Den norra och södra gravhögen placerades utanför stencirklarna. Stationsstenarna placerades längs avenyn som ledde till floden Avon medan hälstenarna restes längre bort. Innanför cirklarna finns fem stycken triliter (två vertikalt ställda stenblock med ett tredje som är lagt över dessa två) och altarstenen. Strukturen som finns kvar idag domineras av stenblock som fraktades till platsen från sandstensbrottet i Marlborough Downs 32 kilometer bort.

Spekulationerna kring Stonehenges syfte har varit många. Vissa forskare tror att det var en kultisk plats, medan andra tror att strukturen fungerade som en kalender för att bestämma den exakta tiden för sommarsolståndet. Den aktuella forskningen visar att människor reste till Stonehenge för att besöka de legendariska blåstenarna på grund av deras läkande egenskaper.
Stonehenge, tillsammans med andra megalitiska monument i södra England, togs upp på Unescos världsarvslista år 1986.

Relaterade objekt

Megalitiska kulturer i Europa

Tusentals år gamla strukturer byggda av enorma stenblock är monument från megalitiska kulturer.

Megalitgrav (hunebed)

Dessa speciella megalitgravar som finns i dagens Nederländerna byggdes för omkring 5000 år sedan.

Arkeologisk utgrävning (grophus)

Arkeologiska fynd som hittas på byggarbetsplatser ger arkeologer som söker efter artefakter en hel del arbete.

Från stenåldern till järnåldern

Denna animation visar yxans utveckling genom arkeologiska perioder.

Historisk karta (historiska landmärken)

Hitta historiska landmärken eller platsen för historiska händelser på blindkartan.

Historisk karta (platser)

Hitta historiskt viktiga platser på blindkartan.

Kanaltunneln

Kanaltunneln är en 50,5 km lång järnvägstunnel som löper under Engelska kanalen, mellan Storbritannien och Frankrike.

Kolonisering och avkolonisering

Kolonialmakternas färger utplånades från kartan av de nationer som kämpat för att återfå sin självständighet.

Noas ark

Enligt bibeln befalldes Noa av Gud, att bygga en ark för att rädda sin familj och världens alla djur undan syndafloden.

Mykene (1000-talet f.v.t.)

Staden som var en avancerad kultur var den första bosättningen i historien som hade ett citadell.

Neolitiska bosättningar

Som ett resultat av de revolutionära framstegen under den neolitiska tidsåldern, etablerades de första varaktiga bosättningarna under denna epok.

Ötzi, "Ismannen"

Den mumifierade kroppen av en man som förmodligen levde under kopparstenåldern, hittades i en glaciär i Alperna.

Staden Ur (3:e årtusendet, f.v.t.)

Denna forntida stad som låg nära floden Eufrat var ett viktigt centrum för den sumeriska kulturen.

Tidmätning

De första kalendrarna och tidmätningsinstrumenten användes redan i de forntida östra civilisationerna.

Ziqqurat (Ur, 3:e årtusendet, f.v.t.)

Ziqqurater var typiska trappstegspyramider som användes som tempel i det gamla Mesopotamien.

Added to your cart.