Romerska rikets provinser och städer

Romerska rikets provinser och städer

I denna animation visas Romerska rikets historia genom århundradena.

Historia

Nyckelord

Római Birodalom, Rom, Forum Romanum, Rom, kejserliga perioden, Romerska, provins, Medelhavet, limes, antiken, handel, pannonia, historia, huvudstad, Ram, erövring, Earth globe, blinda karta, karta kunskap, Karta, Jord

Relaterade objekt

Scener

Romerska riket

  • Romerska riket (år 230 e.v.t.) - Romerska riket hade en utsträckning på 5 miljoner km² när det var som störst.

Efter århundraden av krig och erövringar blev Rom ett mäktigt imperium och härskade därmed över Medelhavsområdet.
Det enorma imperiet omslöt praktiskt taget Medelhavet, det är därför romarna hänvisade till det som Mare Nostrum ("vårt hav").

Romerska riket hade störst geografisk omfattning i början av 2:a århundradet, under Trajanus regeringstid, med en area på cirka 5 miljoner km².

Territoriell expansion

  • år 510 f.v.t.
  • år 320 f.v.t.
  • år 300 f.v.t.
  • år 270 f.v.t.
  • år 220 f.v.t.
  • år 190 f.v.t.
  • år 140 f.v.t.
  • år 70 f.v.t.
  • år 40 f.v.t.
  • år 20 e.v.t.
  • år 70 e.v.t.
  • år 140 e.v.t.
  • år 230 e.v.t.
  • år 300 e.v.t.

Provinser

Provinserna var de största territoriella och administrativa enheterna i Roms territoriella besittningar utanför Italia. Provinserna erövrades genom krig, styrdes av Rom och var skyldiga att betala skatt. Sicilia (Sicilien) var Roms första provins och erövrades 241 f.v.t., efter det första puniska kriget.

Provinserna styrdes i allmänhet av tidigare magistrater av senators rang (exempelvis en konsul eller en praetor) efter att de avslutat sin ämbetstid i Rom. Ståthållarna tillsattes vanligtvis för en period av ett år och tjänsten lottades ofta ut bland de sökande.

Städer

  • Alexandria
  • Aquincum
  • Athenae
  • Byzantium
  • Colonia Agrippina
  • Damascus
  • Londinium
  • Lugdunum
  • Lutetia
  • Mediolanum
  • Neapolis
  • Olisipo
  • Roma
  • Toletum
  • Valentia
  • Vindobona

Samtidigt som Rom växte, ökade även antalet städer, eftersom romarna säkrade sina erövringar genom att grunda kolonier. Romerska riket hade mer än tvåtusen bosättningar som kunde betraktas som städer.

Städerna var de minsta administrativa enheterna i det antika Rom. Flera typer av städer, till exempel civila och militära, skapades. Först varierade städernas (och därmed invånarnas) status och rättigheter kraftigt sinsemellan. Senare, när de romerska lagarna blev utbredda, standardiserades städernas status något.

Kulturen blomstrade i de romerska städerna och invånarna kunde njuta av civilisationens landvinningar. Städerna var också centrum för handel och religion. För varje stad var Rom ett exempel som skulle följas.

Handelsvägar

Handels- och transportvägarna, eller "viae", var artärerna i Romerska riket, medan Rom var själva hjärtat. Det finns också ett gammalt uttryck som säger "Alla vägar bär till Rom" ("Omnes Viae Romam ducunt").

För handel föredrog man vattentransport. Förutom Medelhavet trafikerade romarna även stora floder som Rhen, Ebro och Nilen.

Allt eftersom Roms territorier expanderade, nådde vägnätet så småningom även utanför den eviga stadens och Italias gränser och användes för handel. Således kunde de varor som producerades i provinserna transporteras in till centrum. Det fanns flera handelsvägar. En av dem var Bärnstensvägen som anslöt Adriatiska havet med Östersjön.

Limes

Limes var ett försvars- och avgränsningssystem i Romerska riket och det bestod av naturliga barriärer och konstgjorda befästningar.
Floder, som exempelvis Donau och bergskedjor, såväl som Alperna utgjorde viktiga delar i systemet.
I regioner där det inte fanns några naturliga hinder att förlita sig på, byggdes murar med vakttorn och portar.

En av de mest kända delarna av systemet byggdes längs den norra gränsen av provinsen Britannia under kejsar Hadrianus (117–138).
Hadrianus mur byggdes under åtta år. Den hade en sträckning på nästan 120 km över ön, från öst till väst. Mursektionerna var ca fem meter höga och tre meter breda och det fanns mindre fästningar byggda med jämna mellanrum längs muren, med två torn mellan varje.

Spel - Provinser

Spel - Städer

Animation

  • år 510 f.v.t.
  • år 320 f.v.t.
  • år 300 f.v.t.
  • år 270 f.v.t.
  • år 220 f.v.t.
  • år 190 f.v.t.
  • år 140 f.v.t.
  • år 70 f.v.t.
  • år 40 f.v.t.
  • år 20 e.v.t.
  • år 70 e.v.t.
  • år 140 e.v.t.
  • år 230 e.v.t.
  • år 300 e.v.t.

Berättarröst

Staden Rom, grundad på 700-talet f.v.t., var belägen i centrum av den italienska halvön. Efter århundraden av krig och erövringar blev Rom först härskare över halvön och sedan över hela Medelhavsområdet. Det stora riket nådde sin största utsträckning i början av andra århundradet e.v.t.

Rikets effektiva förvaltningsregering byggde på de territoriella och administrativa enheterna, provinserna, som grundats i de erövrade territorierna. Riket skyddades av limes, ett försvars- och avgränsningssystem som bestod av naturliga barriärer och konstgjorda befästningar.

Samtidigt som Roms gränser växte utvecklades även det berömda vägnätet som spände över hela riket. Lands- och havsvägar blev den blomstrande handelns pulsådror.

Relaterade objekt

Legendariska forntida imperier

Många legendariska imperier har byggts upp (och förstörts) under historiens lopp.

Romersk soldat (första århundradet f.v.t.)

Legosoldater i den antika romerska armén var välutbildade och utrustade med de allra modernaste vapen.

Forntida romersk infanteritaktik

Soldaterna i de romerska legionerna var den militära taktikens mästare.

Quinquereme (200-talet f.v.t.)

Galärskeppet där roddarna satt placerade på flera nivåer var ett krigsskepp som användes under den hellenistiska eran.

Romerska belägringsmaskiner

Antikens romerska erövrare hade effektiva belägringsmaskiner som hade utvecklats för att attackera befästningar.

Romerskt mililtärläger (antiken)

I takt med att det romerska riket expanderade upprättades militärläger på de nyligen erövrade områdena.

Alesia (Frankrike, första århundradet f.v.t.)

Alesia i Gallien, som försvarades av Vercingetorix, belägrade av Julius Ceasars romerska armé år 52 f.v.t.

Amfiteatern i Pula (1:a århundradet)

Amfiteatern i Pula, eller Arena som den också kallas, ligger i dagens Kroatien. Den var en av de största romerska amfiteatrarna under antiken.

Ara Pacis (Rom, första århundradet f.v.t.)

Augustus fredsaltare, byggt under Augustus regeringstid var ett av de viktigaste verken från den antika romerska konsten.

Birem (tvåraders krigsfartyg)

En birem var ett krigsfartyg som användes av många arméer under antiken. Roddarna satt på två däck på olika nivåer och skeppet hade en karakteristisk...

Caracallas termer (Rom, 200-talet)

Den romerska kejsarens magnifika badanläggning byggdes under 200-talet e.v.t.

Cella Septichora (Pécs, Ungern, 300-talet)

Denna tidiga kristna nekropol i Pécs, Ungern är en enastående historisk plats.

Circus Maximus (Rom)

Den antika rännarbanan i Rom blev känd för sina häst- och vagnkapplöpningar.

Colosseum (Rom, 1:a århundradet)

Den mest kända och mest magnifika amfiteatern i Rom byggdes under det första århundradet.

Det romerska huset (antiken)

Välbärgade romerska medborgare bodde under antiken i stora hus med flera rum och varierande planlösning.

Diocletianus palats (Split, Kroatien)

Detta fästningslika palats byggdes vid kusten nära hans hemstad av den romerska kejsaren Diocletianus.

Mänsklig migration genom historien

Migrationen av stora människogrupper började under forntiden.

Pantheon (Rom, 2:a århundradet)

Pantheon uppfördes som ett tempel för alla de romerska gudarna under den romerska kejsaren Hadrianus regeringstid.

Romersk senator och hans hustru under antiken

Senatorer, medlemmar av den högsta sociala klassen i antikens Rom, bar toga med purpurröda kanter.

Slaget vid Actium (31 f.v.t.)

I slaget, som utkämpades vid det antika Greklands kust, vann Octavianus en avgörande seger över Antonius.

Slaget vid Alesia (år 52 f.v.t.)

Alesia i Gallien, som försvarades av Vercingetorix, belägrade av Julius Ceasars romerska armé år 52 f.v.t.

Slaget vid Katalauniska fälten (451)

Den romerska armén, ledd av Flavius Aëtius, stoppade den hunniska invastionen, ledd av kung Attila.

Soldat från senromersk tid (300-talet)

Det östromerska riket började blomstra i början av 300-talet under Konstantin den stores regeringstid.

Added to your cart.