Örat och hörselmekanismen

Örat och hörselmekanismen

Örat omvandlar vibrationer i luften till elektriska signaler som sedan bearbetas av hjärnan.

Biologi

Nyckelord

hörsel, öra, hörselorganet, sinnesorgan, uppfattning, tonotopy, mellanöra, inneröra, hörselnerv, hörselbana, hörselcentrum, Hörselbenen, Snigel, organ Corti, hörselgång, örontrumpet, trumhinna, hammare, städ, stigbygel, Reissners membran, ytteröra, stimulus, impuls, BÅGGÅNG, människa, biologi

Relaterade objekt

Frågor

  • Vilken kranialnerv kallas vestibulokoklearnerven?
  • Var finns hörselbenen?
  • Vilka ljud absorberas i hörselsnäckans nedre del?
  • Det friska örat kan uppfatta ljudvågor i frekvensområdet…
  • Sant eller falskt? Ljudvågor skapar signaler i örontrumpeten.
  • Var absorberas vibrationer av lägre frekvens som genereras av djupa ljud?
  • Var bildas uppfattningen av ljud?
  • Vilket av nedanstående ben tillhör INTE hörselbenen?
  • Vilken typ av vävnad består ytterörat främst av?
  • Var finns hörselsnäckan?
  • Var i örat genereras elektriska signaler?
  • Sant eller falskt? Stigbygelns nedre del passar in i hörselnäckans ovala del.
  • Sant eller falskt? Örontrumpeten kallas också eustakiska röret.
  • Sant eller falskt? Det yttersta hörselbenet som är anslutet till trumhinnan kallas städet.
  • Sant eller falskt? Ljud av samma frekvens absorberas alltid på samma plats i hörselsnäckan.
  • Sant eller falskt? Hörselsnäckan är fylld med vätska som vibreras av stigbygeln.
  • Vad förbinder trumhålan med svalghålan?
  • Vad skiljer ytterörat från mellanörat?
  • I vilken lob ligger hörselbarken?

Scener

Hörselmekanismen

  • ytteröra - Ytterörat leder in ljudvågorna i hörselgången och består huvudsakligen av broskvävnad.
  • hörselgång - Ljudvågorna leds in i hörselgången där de stöter på trumhinnan. Öronvax som bildas av körtlar i huden i hörselgången skyddar örat mot skador och infektioner. Ibland kan öronvaxet fastna och bilda en propp i hörselgången vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning.
  • mellanöra - I mellanörat finns hörselbenskedjan och örontrumpeten som ansluter mellanörat till svalget.
  • inneröra - Innerörat spelar en väsentlig roll för balans och hörsel.
  • hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
  • hörselbana - Fortsättningen av hörselnerven i hjärnan. Dess axoner överför en signal till hörselcentrum via talamus.
  • hörselcentrum - Hjärnans hörselcentrum som ligger i tinningloben, bearbetar ljud. Beroende på ljudfrekvensen aktiveras olika områden.
  • örontrumpet - Örontrumpeten sträcker sig från näshålan till mellanörat och främjar tryckutjämningen mellan mellanörat och yttervärlden. Den öppnas vanligtvis vid sväljning. När den är permanent stängd sjunker lufttrycket i mellanörat vilket ger en känsla av lock för örat. När det yttre lufttrycket ändras kan vi höra ett poppande ljud. Örontrumpeten öppnas och luft strömmar in i mellanörat om det externa lufttrycket är högre, eller ut ur det om det externa lufttrycket är lägre.

Örat

  • ytteröra - Ytterörat leder in ljudvågorna i hörselgången och består huvudsakligen av broskvävnad.
  • hörselgång - Ljudvågorna leds in i hörselgången där de stöter på trumhinnan. Öronvax som bildas av körtlar i huden i hörselgången skyddar örat mot skador och infektioner. Ibland kan öronvaxet fastna och bilda en propp i hörselgången vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning.
  • mellanöra - I mellanörat finns hörselbenskedjan och örontrumpeten som ansluter mellanörat till svalget.
  • inneröra - Innerörat spelar en väsentlig roll för balans och hörsel.
  • hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
  • hörselbana - Fortsättningen av hörselnerven i hjärnan. Dess axoner överför en signal till hörselcentrum via talamus.
  • hörselcentrum - Hjärnans hörselcentrum som ligger i tinningloben, bearbetar ljud. Beroende på ljudfrekvensen aktiveras olika områden.
  • örontrumpet - Örontrumpeten sträcker sig från näshålan till mellanörat och främjar tryckutjämningen mellan mellanörat och yttervärlden. Den öppnas vanligtvis vid sväljning. När den är permanent stängd sjunker lufttrycket i mellanörat vilket ger en känsla av lock för örat. När det yttre lufttrycket ändras kan vi höra ett poppande ljud. Örontrumpeten öppnas och luft strömmar in i mellanörat om det externa lufttrycket är högre, eller ut ur det om det externa lufttrycket är lägre.

Hörselbenen

  • trumhinna - Trumhinnan är ett membran som avgränsar hörselgången från mellanörat. Ljudvågor sätter den i vibration som sedan överförs till hörselbenen. När paracentes utförs görs ett litet snitt i trumhinnan så att vätskan från det inflammerade mellanörat kan avlägsnas.
  • hammare - Det yttersta hörselbenet, det sänder vibrationen i trumhinnan vidare till städet.
  • städ - Det mittersta hörselbenet, det sänder vibrationen i hammaren vidare till stigbygeln.
  • stigbygel - Det innersta hörselbenet, det sänder vibrationen i städet vidare till snäckan. Stigbygeln är kroppens minsta ben.

Hörselsnäckan

  • båggångar - Båggångarna känner av, om och hur, huvudet roterar i förhållande till omgivningen. När huvudet vrids i någon riktning skapas en signal i båggångarnas receptorer. Signalen överförs sedan till hjärnan via axoner i hörselnerven (vestibulokoklearisnerven).
  • scala vestibuli - Vätskan (perilymfan) i den övre trappan (scala vestibuli) vibreras av stigbygeln. Vibrationen i vätskan sprider sig mot hörselsnäckans spets.
  • scala media - Den mellersta trappan (scala media) avgränsas från scala vestibuli av Reissners membran och från scala tympani av basilarmembranet. Den är fylld med vätska (endolymfan).
  • scala tympani - Den undre trappan (scala tympani) är fylld med vätska (perilymfa). Vibrationer sprider sig från hörselsnäckans spets till snäckgångens nedersta del.
  • hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen, därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
  • runda fönstret - Det runda fönstret är täckt med ett bindvävsmembran. Vibrationer sprids i vätskan, som fyller den nedre båggången, mot det runda fönstret där hörselsnäckan slutar.
  • ovala fönstret - Det ovala fönstret är täckt med ett bindvävsmembran som kallas det ovala membranet. Stigbygelns understa del passar tätt in i det. Stigbygelns vibrationer överförs till vätskan, som fyller den övre båggången, via membranet. Det är här hörselsnäckan börjar.

Cortiska organet

  • hårcell - När vibrationer absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra. Tektorialmembranet trycks mot hörselhåren i cortiska organets hårceller där håren böjs och en signal alstras i cellerna. En ständig exponering för buller kan skada hårcellerna vilket i sin tur kan leda till permanent hörselnedsättning.
  • tektorialmembran - När vibrationer absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra. Tektorialmembranet trycks mot hörselhåren i det cortiska organets hårceller där håren böjs och en signal alstras i cellerna.
  • basilarmembran - När vätskan i hörselsnäckan sätts i svängning absorberar basilarmembranet vibrationerna och börjar vibrera. När vibrationerna absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra.
  • nervfibrer

Tonotopi

Animation

  • ytteröra - Ytterörat leder in ljudvågorna i hörselgången och består huvudsakligen av broskvävnad.
  • hörselgång - Ljudvågorna leds in i hörselgången där de stöter på trumhinnan. Öronvax som bildas av körtlar i huden i hörselgången skyddar örat mot skador och infektioner. Ibland kan öronvaxet fastna och bilda en propp i hörselgången vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning.
  • inneröra - Innerörat spelar en väsentlig roll för balans och hörsel.
  • hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
  • hörselbana - Fortsättningen av hörselnerven i hjärnan. Dess axoner överför en signal till hörselcentrum via talamus.
  • trumhinna - Trumhinnan är ett membran som avgränsar hörselgången från mellanörat. Ljudvågor sätter den i vibration som sedan överförs till hörselbenen. När paracentes utförs görs ett litet snitt i trumhinnan så att vätskan från det inflammerade mellanörat kan avlägsnas.
  • hammare - Det yttersta hörselbenet, det sänder vibrationen i trumhinnan vidare till städet.
  • städ - Det mittersta hörselbenet, det sänder vibrationen i hammaren vidare till stigbygeln.
  • stigbygel - Det innersta hörselbenet, det sänder vibrationen i städet vidare till snäckan. Stigbygeln är kroppens minsta ben.
  • scala vestibuli - Vätskan (perilymfan) i den övre trappan (scala vestibuli) vibreras av stigbygeln. Vibrationen i vätskan sprider sig mot hörselsnäckans spets.
  • scala media - Den mellersta trappan (scala media) avgränsas från scala vestibuli av Reissners membran och från scala tympani av basilarmembranet. Den är fylld med vätska (endolymfan).
  • scala tympani - Den undre trappan (scala tympani) är fylld med vätska (perilymfa). Vibrationer sprider sig från hörselsnäckans spets till snäckgångens nedersta del.
  • Reissners membran
  • basilarmembran - När vätskan i hörselsnäckan sätts i svängning absorberar basilarmembranet vibrationerna och börjar vibrera. Var absorptionen sker beror på vibrationens frekvens: högre ljudfrekvenser förorsakar vibration av högre frekvens i vätskan som absorberas i den initiala delen av membranet. Vibration av lägre frekvens vilka genereras av djupa ljud hamnar i hörselsnäckan och absorberas närmare spetsen.
  • ovala fönstret - Det ovala fönstret är täckt med ett bindvävsmembran som kallas det ovala membranet. Stigbygelns understa del passar tätt in i det. Stigbygelns vibrationer överförs till vätskan, som fyller den övre båggången, via membranet. Det är här hörselsnäckan börjar.
  • hårcell - När vibrationer absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra. Tektorialmembranet trycks mot hörselhåren i cortiska organets hårceller där håren böjs och en signal alstras i cellerna. En ständig exponering för buller kan skada hårcellerna vilket i sin tur kan leda till permanent hörselnedsättning.
  • tektorialmembran - När vibrationer absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra. Tektorialmembranet trycks mot hörselhåren i det cortiska organets hårceller där håren böjs och en signal alstras i cellerna.
  • basilarmembran - När vätskan i hörselsnäckan sätts i svängning absorberar basilarmembranet vibrationerna och börjar vibrera. När vibrationerna absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra.
  • nervfibrer

Berättarröst

Ljud är vibrationer i luften som uppfattas av våra öron. Friska öron kan uppfatta ljudvågor med frekvenser från cirka 20 till 20 000 Hz. Detta frekvensomfång minskar ju äldre man blir eller om örat ofta exponeras för buller eller höga ljud.

Ljudvågorna skapar signaler i innerörat som överförs till hörselcentrum via hörselnerven och hörselbanan. Ljud alstras i hjärnans hörselcentrum.

Ytterörat samlar in ljudvågorna till hörselgången. Ljudvågorna sätter trumhinnan, som tillsluter hörselgången, i svängning. Vibrationen överförs sedan till innerörat genom de tre hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln.

Stigbygeln är inpassad i det ovala fönstret i hörselsnäckan. Basilarmembranet löper längs den översta delen i hörselsnäckan där den vänder och fortsätter i Reissners membran. Membranet delar hörselsnäckan i tre hörselgångar: scala tympani, scala media och scala vestibuli.

Hörselsnäckan är fylld med vätska som vibreras av stigbygeln. Högre ljudfrekvenser förorsakar vibration av högre frekvens i vätskan. Vibrationerna absorberas i den första delen av membranet. Vibration av lägre frekvens genereras av djupa ljud och absorberas närmare membranets spets. När vibrationer absorberas produceras en elektrisk signal som sänds till hjärnan. Ljudets tonhöjd kodas av platsen där absorption sker, detta kallas tonotopi.

De elektriska signalerna alstras i det cortiska organet. När vibrationer fortplantas inne i hörselsnäckan trycker tektorialmembranet mot hårcellerna som sitter på basilarmembranets yta. När håren böjs alstras en signal i cellen. Det cortiska organet omvandlar på det här sättet vibrationerna till elektriska signaler som sänds till hjärnan via hörselnerven och sedan in i hjärnans hörselcentrum via hörselgången. Slutligen produceras en känsla av ljud i hjärnbarken.

Relaterade objekt

Balanssinnet

Innerörat känner av huvudets läge och rörelser.

Öroninflammation

Denna animation visar symptom på öroninflammation och hur inflammationen behandlas.

Det mänskliga ögat

Ögat är ett av våra viktigaste sinnesorgan. När det stimuleras av ljus, producerar ögats receptorer elektriska impulser.

Näsan och luktsinnet

Luktreceptorer producerar elektriska signaler när de stimuleras av dofter.

Smaksinne

Smakreceptorer omvandlar kemisk stimuli till elektriska signaler.

Synmekanismen

Linsens form anpassar sig efter avståndet till det objekt man fokuserar på

Blockflöjt

Blockflöjt är ett träblåsinstrument av typen spaltflöjt.

Fosterutveckling

Denna animation visar det mänskliga embryots och fostrets utveckling.

Knäleden

Knäleden innefattar lårbenet, skenbenet och knäskålen.

Knäreflex

Knäreflexen är en reflex som utlöses då sträckmuskeln sträcks. Dess reflexcentrum ligger i ryggmärgen.

Ljudvågors egenskaper

Denna animation demonstrerar vågors viktigaste egenskaper genom ljudvågor.

Människohjärnan

Hjärnans viktigaste delar är storhjärnan, mitthjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

Människohjärnans delar

Hjärnans viktigaste delar är storhjärnan med dess lober samt mitthjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

Människokroppen (man)

Denna animation presenterar de viktigaste systemen i människokroppen.

Nedre extremiteternas skelett

De nedre extremiteterna består av bäckengördeln och benen.

Olika ledtyper

Skelettets ben är förbundna med varandra med leder. Lederna delas in i tre huvudgrupper: synovialleder, fibrösa förbindelser och broskförbindelser.

Övre extremitetens ben

Benen i övre extremiteten bildar skuldergördeln och armarna.

Ryggbesvär

Skolios är ett tillstånd då ryggraden är vriden i sidled.

Ryggmärgens uppbyggnad

Ryggmärgen, från vilken ryggmärgsnerverna utgår, är den del av det centrala nervsystemet som är innesluten i ryggraden.

Sinnesorganen

Organ som tar upp signaler från miljön eller kroppen och sänder dem till hjärnan som nervimpulser.

Skallen och ryggraden

Hjärnan och ryggmärgen, de två viktigaste delarna av det centrala nervsystemet, skyddas av skallens ben och av ryggkotorna.

Synkorrigering

Konkava och konvexa linser används för korrigering av närsynthet och långsynthet.

Talcentrum och dess struktur

Tal uppstår genom ett synkroniserat samarbete mellan tal-, hörsel- och syncentra.

Added to your cart.