Manet

Manet

Frisimmande marina nässeldjur, de tidigaste djuren med äkta cellvävnad.

Biologi

Nyckelord

Manet, Nässeldjur, nässelcell, Principen raket, magsår, tentakler, epitelmuskelcell, Havsbaserat, rovdjur, flytande livsstil, generationsväxling, djur, Organism, biologi

Relaterade objekt

Scener

Manet

Tvärsnitt

  • mun - Bytet förs in i tarmhåligheten med hjälp av munarmarna. Avfallsämnen utsöndras också genom munnen.
  • munarm - Munarmar innehåller många nässelceller. De spelar en viktig roll i att fånga bytet och föra in det i tarmkanalen.
  • tarmhålighet - Körtelcellerna utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen i tarmhåligheten. Matspjälkningscellerna absorberar det delvis upplösta materialet och slutför matsmältningen. Hos nässeldjur hittar vi både invärtes och utvärtes matspjälkning.
  • epidermis - Den innehåller nervceller och epitelmuskelceller. Nervceller bildar ett diffust nervsystem utan avancerade nervcentra, även om mindre ganglier kan utvecklas hos maneter. Epitelmuskelcellerna bildar överhuden men är också ansvariga för manetens förflyttning.
  • mesogloea - Ett geléartat skikt som endast innehåller ett fåtal celler.
  • gastrodermis - Körtelcellerna utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen i tarmhåligheten.
  • tentakler

Kroppsvägg

  • nässelcell - Den innehåller gift som skjuts in i bytet.
  • epitelmuskelceller - Nässeldjur saknar separata epitel och muskelvävnader. Epitelmuskelcellerna som är ansvariga för överhuden, är också ansvariga för manetens förflyttning. Deras långsträckta del innehåller proteinfibrer som ger djuret dess rörlighet.
  • nervcell - Med hjälp av elektriska signaler orsakar nervcellerna sammandragningar i epitelmuskelcellerna. Nervcellerna bildar ett diffust nervsystem utan avancerade nervcentra, även om mindre ganglier kan utvecklas hos maneter.
  • mesogloea - Ett geléartat skikt som endast innehåller ett fåtal celler.
  • körtelcell - Körtelcellerna utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen i tarmhåligheten.
  • matspjälkningscell - Matspjälkningscellerna absorberar det delvis upplösta materialet och slutför matsmältningen. Hos nässeldjur hittar vi både invärtes och utvärtes matspjälkning.

Nässelcell

  • ciliär receptor
  • operculum (lock)
  • nässelcell
  • lindad nässeltråd
  • utskjuten nässeltråd

Animation

  • mun - Bytet förs in i tarmhåligheten med hjälp av munarmarna. Avfallsämnen utsöndras också genom munnen.
  • munarm - Munarmar innehåller många nässelceller. De spelar en viktig roll i att fånga bytet och föra in det i tarmkanalen.
  • tarmhålighet - Körtelcellerna utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen i tarmhåligheten. Matspjälkningscellerna absorberar det delvis upplösta materialet och slutför matsmältningen. Hos nässeldjur hittar vi både invärtes och utvärtes matspjälkning.
  • epidermis - Den innehåller nervceller och epitelmuskelceller. Nervceller bildar ett diffust nervsystem utan avancerade nervcentra, även om mindre ganglier kan utvecklas hos maneter. Epitelmuskelcellerna bildar överhuden men är också ansvariga för manetens förflyttning.
  • mesogloea - Ett geléartat skikt som endast innehåller ett fåtal celler.
  • gastrodermis - Körtelcellerna utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen i tarmhåligheten.
  • tentakler
  • nässelcell - Den innehåller gift som skjuts in i bytet.
  • epitelmuskelceller - Nässeldjur saknar separata epitel och muskelvävnader. Epitelmuskelcellerna som är ansvariga för överhuden, är också ansvariga för manetens förflyttning. Deras långsträckta del innehåller proteinfibrer som ger djuret dess rörlighet.
  • nervcell - Med hjälp av elektriska signaler orsakar nervcellerna sammandragningar i epitelmuskelcellerna. Nervcellerna bildar ett diffust nervsystem utan avancerade nervcentra, även om mindre ganglier kan utvecklas hos maneter.
  • mesogloea - Ett geléartat skikt som endast innehåller ett fåtal celler.
  • körtelcell - Körtelcellerna utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen i tarmhåligheten.
  • matspjälkningscell - Matspjälkningscellerna absorberar det delvis upplösta materialet och slutför matsmältningen. Hos nässeldjur hittar vi både invärtes och utvärtes matspjälkning.
  • ciliär receptor
  • operculum (lock)
  • nässelcell
  • lindad nässeltråd
  • utskjuten nässeltråd

Anatomi

Berättarröst

Nässeldjurens livscykel omfattar vanligtvis en generationsväxling mellan en polypgeneration och en medusa generation. Polyper, som oftast lever fastsittande på havsbotten, förökar sig asexuellt genom att knoppa av sig. Genom avknoppningen bildas medusor. Medusor är frisimmande rovdjur som förökar sig sexuellt och bildar en ny generation av polyper.

Under den embryonala utvecklingen bildar nässeldjuren ett yttre epitellager, som kallas endoderm, och ett inre epitellager som kallas ektoderm. Det innebär att mellanlagret, som kallas mesoderm ännu saknas. De två epitellagren utvecklas vidare till det yttre cellagret, epidermis och det inre cellagret, gastrodermis. Mellan dessa två lager finns ett geléartat mellanlager, som kallas mesogloea.

Det inre skiktet innehåller körtelceller. Dessa celler utsöndrar matspjälkningsenzymer som påbörjar nedbrytningsprocessen. Matspjälkningscellerna absorberar de delvis upplösta materialen och slutför matsmältningen. Hos nässeldjur hittar vi både invärtes och utvärtes matspjälkning.

Epidermis innehåller epitelmuskelceller vars långsträckta del innehåller proteinfibrer som ger djuret dess rörlighet. Med hjälp av elektriska signaler orsakar nervcellerna sammandragningar i epitelmuskelcellerna. Nervcellerna bildar ett diffust nervsystem utan avancerade nervcentra, även om mindre ganglier kan utvecklas hos maneter.

Nässelcellerna hos nässeldjuren innehåller ett gift som skjuts in i bytet. Så snart en nässelcell rör bytets ciliära receptorer, aktiveras den och locket på nässelcellen öppnas, djuret tränger sig in i bytets kropp och skjuter in den giftiga nässeltråden i såret som har skapats. Denna process sker under mindre än en mikrosekund. Munarmarna innehåller flest nässelceller. Djuret använder munarmar för att fånga sitt byte och för att föra in det i tarmkanalen.

Maneter kan också utgöra ett hot för människor. Den farligaste maneten är kubmaneten som uppskattas orsaka runt 100 dödsfall varje år.

Relaterade objekt

Svampdjur

Den äldsta djurgruppen. De lever under vatten och saknar äkta vävnader och kroppssymmetri.

Spetshövdad planarie

En av de vanligaste typerna av plattmaskar.

Ammoniter

En utdöd grupp av bläckfiskar med massivt ytterskal. Ammoniter är utmärkta zonfossiler.

Amoeba proteus

Utbredda och heterotrofa encelliga organismer med en ständigt föränderlig form som lever i sötvatten.

Euglena viridis

Heterotrofa och autotrofa encelliga eukaryoter som lever i sötvatten.

Flodpärlmussla

En blötdjursart som lever i sötvatten.

Hav och vikar

Denna animation visar världens viktigaste hav och vikar.

Havets olika zoner

Havets fysikaliska egenskaper samt dess djur- och växtliv förändras med djupet.

Honungsbi

Honungsbin producerar söt och näringsrik honung.

Kålfjäril

Kålfjärilen är en vanlig fjärilsart genom vilken vi kan studera fjärilars anatomi.

Korsspindel

Animationen visar korsspindelns anatomi.

Marulk

Denna bisarra fisk använder sitt självlysande metspö (illiciet) för att fånga sitt byte. Animationen visar hur detta fungerar.

Palingenia longicauda

Denna dagsländas larv tillbringar de tre första åren av sitt liv i vatten. Dagsländans vuxna liv varar endast en dag och den används uteslutande till parning.

Paramecium caudatum (toffeldjur)

Encelliga eukaryota organismer som främst lever i sötvatten.

Spindeltråd, spindelnät

Spindeltrådens densitet är lägre än nylonets, men dess elasticitet är större än stålets.

Stor daggmask

Genom att titta på daggmasken kan vi lära oss om ringmaskars anatomi.

Trilobiter

Tillhörde samma huvudgrupp av leddjur som spindeldjuren och kräftdjur.

Trögkrypare

Trögkrypare kan överleva i extrema miljöer. De kan till och med överleva i rymden.

Vinbergssnäcka

En utbredd snigelart, en populär delikatess i vissa delar av Europa.

Added to your cart.