Klimatzoner

Klimatzoner

Jorden är indelad i geografiska zoner och klimatzoner vilket också resulterar i vegetationszoner.

Geografi

Nyckelord

zoner, geografiska områden, Vegetationszoner, Klimattyper, tempererade zonen, tropiska zonen, kall zon, klimat, huvudlinjer för latitud, Kräftans vändkrets, Stenbockens vändkrets, Polcirkeln, SÖDRA POLCIRKELN, solljus, lutningsvinkel, Solstice, natur, geografi

Relaterade objekt

Scener

Solens infallsvinkel

  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° norr om ekvatorn. Norr om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Ekvatorn - En cirkel som ligger på breddgrad 0.
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • Södra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° söder om ekvatorn. Söder om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Sydpolen

Klimatzoner

  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° norr om ekvatorn. Norr om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Ekvatorn - En cirkel som ligger på breddgrad 0.
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • Södra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° söder om ekvatorn. Söder om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Sydpolen
  • norra arktiska zonen - Den ligger mellan norra polcirkeln och nordpolen och innefattar 5 % av jordens yta. I detta område är solens vinkel lägst och således värms ytan minst här. Det finns åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • norra tempererade zonen - Den ligger mellan Kräftans vändkrets och norra polcirkeln och innefattar 25 % av jordens yta. Den är en övergångszon där solens vinkel är mindre än 90° men solen går ned och upp varje dag, året runt.
  • tropisk zon - Den ligger mellan Kräftans och Stenbockens vändkrets och innefattar 40 % av jordens yta. Detta område värms mest eftersom solens vinkel kan vara upp till 90° här. Vid Kräftans och Stenbockens vändkrets står solen i zenit en gång om året, mellan vändkretsarna står den i zenit två gånger per år.
  • södra tempererade zonen - Den ligger mellan Stenbockens vändkrets och södra polcirkeln och innefattar 25 % av jordens yta. Den är en övergångszon där solens vinkel är mindre än 90° men solen går ned och upp varje dag, året runt.
  • södra arktiska zonen - Den ligger mellan södra polcirkeln och Sydpolen och innefattar 5 % av jordens yta. I detta område är solens vinkel lägst och således värms ytan minst här. Det finns åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.

Geografiska klimatzoner

  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° norr om ekvatorn. Norr om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Ekvatorn - En cirkel som ligger på breddgrad 0.
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • Södra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° söder om ekvatorn. Söder om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Sydpolen

Klimattyper

  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° norr om ekvatorn. Norr om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Ekvatorn - En cirkel som ligger på breddgrad 0.
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • Södra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° söder om ekvatorn. Söder om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Sydpolen

Vegetationszoner

  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° norr om ekvatorn. Norr om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Ekvatorn - En cirkel som ligger på breddgrad 0.
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • Södra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° söder om ekvatorn. Söder om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Sydpolen

Solens vinkel och klimatzonerna

  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • sommarsolståndet (22 juni)
  • vintersolståndet (22 december)

Animation

  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° norr om ekvatorn. Norr om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Kräftans vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° norr om ekvatorn. Den är den nordligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid sommarsolståndet som infaller den 22 juni).
  • Ekvatorn - En cirkel som ligger på breddgrad 0.
  • Stenbockens vändkrets - En parallellcirkel som ligger på breddgrad 23,5° söder om ekvatorn. Den är den sydligaste breddgraden där solens vinkel kan nå 90° (detta inträffar en gång om året, vid vintersolståndet som infaller den 22 december).
  • Södra polcirkeln - Den yttersta parallellcirkeln som ligger på breddgrad 66,5° söder om ekvatorn. Söder om denna cirkel finns det åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • Sydpolen
  • norra arktiska zonen - Den ligger mellan norra polcirkeln och nordpolen och innefattar 5 % av jordens yta. I detta område är solens vinkel lägst och således värms ytan minst här. Det finns åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • norra tempererade zonen - Den ligger mellan Kräftans vändkrets och norra polcirkeln och innefattar 25 % av jordens yta. Den är en övergångszon där solens vinkel är mindre än 90° men solen går ned och upp varje dag, året runt.
  • tropisk zon - Den ligger mellan Kräftans och Stenbockens vändkrets och innefattar 40 % av jordens yta. Detta område värms mest eftersom solens vinkel kan vara upp till 90° här. Vid Kräftans och Stenbockens vändkrets står solen i zenit en gång om året, mellan vändkretsarna står den i zenit två gånger per år.
  • södra tempererade zonen - Den ligger mellan Stenbockens vändkrets och södra polcirkeln och innefattar 25 % av jordens yta. Den är en övergångszon där solens vinkel är mindre än 90° men solen går ned och upp varje dag, året runt.
  • södra arktiska zonen - Den ligger mellan södra polcirkeln och Sydpolen och innefattar 5 % av jordens yta. I detta område är solens vinkel lägst och således värms ytan minst här. Det finns åtminstone en dag varje år när solen aldrig går upp.
  • sommarsolståndet (22 juni)
  • vintersolståndet (22 december)

Berättarröst

Eftersom jorden är ett klot träffar solstrålarna jordens yta i olika vinklar vilket resulterar i skillnader i jordens temperatur. Ju längre bort man kommer från ekvatorn, desto mindre blir solstrålarnas infallsvinkel. Medan solens vinkel vid ekvatorn kan nå 90° kan vinkeln vid polerna vara så låg som . Polerna får alltså mindre värme, vilket leder till en lägre temperatur.

På grund av jordens axellutning infaller inte solens maximala vinkel (90°) alltid vid ekvatorn, utan den ändrar sin position mellan latituderna 23,4° nordlig och 23,4° sydlig. Solen står i zenit en gång per år (under vintersolståndet och sommarsolståndet) vid dessa breddgrader men passerar mellan dem två gånger. Dessa breddgrader kallas Kräftans och Stenbockens vändkrets.

Solstrålarnas vinkel bestämmer jordens klimatzoner. Breddgradernas storcirklar bestämmer de norra och södra gränserna för varje zon.

Området mellan de två tropikerna (Kräftan och Stenbocken) kallas den tropiska klimatzonen. Detta är det varmaste området på jorden eftersom detta område är det enda där solstrålarna faller vertikalt.

På grund av jordens axellutning, finns det åtminstone en dag per år, både 66,5° norr och 66,5° söder om ekvatorn, när solen inte går upp och ned. Dessa två breddgrader kallas norra respektive södra polcirkeln.

Polarområdena (de områden som gränsar till polcirklarna) är de kallaste områdena på jorden, eftersom solens vinkel är minst här. Vid själva polerna går solen endast upp en gång och ned en gång varje år. Områdena utanför polarcirklarna kallas också jordens arktiska klimatzoner.

Klimatet i de två zonerna mellan vändkretsarna och polarcirklarna är övergångszoner. Här är solens vinkel mindre än 90° men solen går upp och ned varje dag, året runt. Dessa två regioner får mindre värme än tropikerna men mer än polarområdena. De kallas tempererade klimatzoner.

Klimatzoner skulle endast kunna vara konsekventa om jorden var en homogen massa och dess yta var helt platt. I verkligheten finns det flera faktorer som påverkar zonerna såsom topografi, placering av land och hav, havsströmmar och vindsystem. Dessa faktorer modifierar gränserna för klimatzonerna. Klimatet kan också variera inom zonerna.

Vad kan bestämmas utifrån klimatet i ett område? Klimatet påverkar i grunden egenskaperna hos marken, växt- och djurlivet, den hydrologiska cykeln samt ytbildningen. Eftersom även dessa är arrangerade i zoner, kallas de gemensamt geografiska klimatzoner. Benämningen på de geografiska klimatzonerna är samma som de för klimatzonerna (tropisk, arktisk och tempererad). Varje klimatzon kan delas in i flera andra subzoner baserat på klimatfaktorer. Dessa subzoner kan vara större zoner eller mindre områden.

Relaterade objekt

Det geografiska koordinatsystemet (gymnasienivå)

Med hjälp av det geografiska koordinatsystemet kan varje plats på jorden anges exakt.

Jorden

Jorden är en stenplanet med en fast skorpa och en atmosfär som innehåller syre.

Jordens topografi

I animationen visas jordens största bergskedjor, slätter, floder, sjöar och öknar.

Solens bana på jordens viktigaste breddgrader

Solens skenbara vandring är resultatet av jordens rotation runt sin egen axel.

Årstidernas växlingar (gymnasienivå)

Som en följd av att jordaxeln lutar mot jordbanans plan förändras vinkeln på solens strålar kontinuerligt under året.

Havsströmmar

Termohalin cirkulation är ett omfattande system av havsströmmar vilka har en stor inverkan på jordens klimat.

Höjdzonering

I bergsområden förändras klimat, markegenskaper samt djur- och växtliv efter höjden.

Monsun - vindsystem

Monsunvindar drar med sig kraftig nederbörd från havet till fastlandet.

El Niño

Ett periodiskt klimatmönster som uppstår över Stilla havets tropiska delar ungefär vart femte år.

Eoliska ökenlandformer

Vinden, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av öknar.

Eoliska stäpp- och kustlandformer

Vinden, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av kustområden och stäpper.

Nedisning

Den senaste istiden slutade för cirka 13 000 år sedan.

Tidszoner

Jorden är indelad i 24 tidszoner. Normaltid är tiden som används inom tidszoner.

Glaciär (gymnasienivå)

En glaciär är en anhopning av is och snö som är i ständig, långsam rörelse.

Intressanta fakta - Fysisk geografi

I denna animation presenteras några intressanta fakta inom fysisk geografi.

Vegetationsskikt

Skikten kan variera mellan olika skogstyper.

Nyttoväxters och nyttodjurs ursprungsplats

Våra nyttoväxter och nyttodjur härstammar från världens olika delar.

Tidmätning

De första kalendrarna och tidmätningsinstrumenten användes redan i de forntida östra civilisationerna.

Added to your cart.