Jordmånstyper (jordprofiler)

Jordmånstyper (jordprofiler)

Denna animation visar olika jordmånstyper.

Geografi

Nyckelord

jordarter, marksektion, jord, Steniga jordmåner, Hygroskopiska jordmåner, zonjord, ängsmark, myrmark, Saltprofil av saltlösning, sandjord, skelettjord, alluviala jorden, Fältjord, skogsmark, Rostbrun mark, sur jord pH, rendzina, fertilitet, jordpartikel, humus, Jordmånsbildning, sten, pedosfären, jordskorpa, näringsämne, jord bostad, fragmentering, vegetation, vittring, ekosystem, natur, geografi

Relaterade objekt

Frågor

  • Vilket av följande är en kemisk egenskap hos jord?
  • Vilket material samlas i anrikningshorisonten?
  • Vilket av följande består av grus, mineraler, organiskt material, vatten och luft?
  • Vilken horisont är mörk i färgen på grund av humusinnehållet?
  • Vilket av följande uttryck kan användas för att beskriva jordens struktur?
  • Vilket av följande är ett organiskt material i jorden?
  • Är det sant att en bra jord har en solid struktur?
  • Är det sant att en bra jord innehåller kalk?
  • Är det sant att jord är jordskorpans översta lager?
  • Vilket av följande är INTE en beståndsdel i jord?
  • Vilken av följande bokstäver indikerar inte en jordhorisont?
  • Vilket av följande ombildas INTE till humus?
  • Vilket av följande påverkar INTE jordbildningen?

Scener

Jordprofil

  • 10 cm
  • O - organiskt lager - Lager av anhopande organiska material.
  • A - ytjord - Lagret med den högsta humushalten som redan blandats med mineraler. Vid nederbörd urlakas lätt upplösliga material ur denna horisont och transporteras då till lägre lager, således reduceras lagrets fruktbarhet.
  • B - anrikningshori­sont - Humushalten minskar gradvis i detta lager. I områden med hög nederbörd anhopas material som urlakats ur de högre horisonterna här (organiskt material, lera, järn, aluminium).
  • C - opåverkad mineraljord - Lager som uppstått genom berggrundens mekaniska vittring.
  • R - berggrund - Den opåverkade berggrunden.

Jorden är det översta, lösa fruktsamma lagret av jordskorpan. Den lagrar vatten och förser vegetationen med näring. Ursprungsmaterial, klimat, topografi (relief) samt flora och fauna bidrar till jordbildningen. Jord bildas bara i områden där skorpan är i kontakt med vatten och atmosfären. Dessa utövar sin jordbildande förmåga tillsammans med de levande organismerna.

Jord består av jordpartiklar samt vatten och luft som fyller utrymmena (porerna) mellan partiklarna. Jordens fysiska egenskaper inkluderar struktur, porösitet, fuktinnehåll, temperatur och textur.

Jordens kemiska egenskaper inkluderar jordens pH. Den kan vara sur, neutral eller alkalisk. Högkvalitativ jord är smulig, rik på humus, innehåller en balanserad mängd kalcium, har god värme- och vattenledningsförmåga och klarar att förse jordlevande organismer med syre.

För att undersöka jordens struktur gör man en jordprofil. Det är en vertikal sektion av jorden, bestående av jordmånens alla horisonter från markytan till berggrunden. Jordhorisonter är horisontella lager mellan markytan och berggrunden som formas genom jordbildningsprocessen.

Definitioner:

Berggrund: Det nedersta, fasta lagret av berg från vilket jord bildas genom kemisk vittring.

Humus: En mörk blandning av organiska föreningar bestående av stora molekyler. Den är en viktig resurs som näringsgivare för vegetationen.

Humus bildas då döda plant- och djurrester i jorden bryts ner av bakterier och svampar. Vegetationen kan tillgodogöra sig det organiska material som bildas i de kemiska processerna. En stor del av det kväve och fosfor som växter behöver kommer från humus. Humusrika jordar är mörka i färgen.

Urlakning: Transporten av lätt vattenlösliga salter i jorden till lägre lager. Denna process spelar en roll i markbildningen i områden där den årliga nederbörden är högre än förångningsgraden. (Humus består av lättlösliga föreningar, därför urlakas den inte.)

Illuviation: Anhopning av upplösta material i en markhorisont.

Övergripande indelning

  • 10 cm
  • O - organiskt lager - Lager av anhopande organiska material.
  • A - ytjord - Lagret med den högsta humushalten som redan blandats med mineraler. Vid nederbörd urlakas lätt upplösliga material ur denna horisont och transporteras då till lägre lager, således reduceras lagrets fruktbarhet.
  • B - anrikningshori­sont - Humushalten minskar gradvis i detta lager. I områden med hög nederbörd anhopas material som urlakats ur de högre horisonterna här (organiskt material, lera, järn, aluminium).
  • C - opåverkad mineraljord - Lager som uppstått genom berggrundens mekaniska vittring.
  • R - berggrund - Den opåverkade berggrunden.
  • Skikt av anrikat organiskt material
  • Jordmåner i polarzon och kall tempererad zon
  • Jordmåner i tempererad zon
  • Jordmåner i subtropisk och tropisk zon
  • Hydromorfa jordmåner
  • Cryosoler
  • Podsoler
  • Chernozems
  • Phaeozemer
  • Kastanozemer
  • Ramann brun skogsjord (Cambisol)
  • Clayey brunjord (Luvisol)
  • Podzolic brunjord (Albeluvisol)
  • Acrisoler
  • Alisoler
  • Lixisoler
  • Ferralsoler
  • Calcisoler
  • Histosols
  • Gleysols
  • Vertisoler
  • Solonchaker
  • Solonetzer

FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) utarbetade ett jordklassificeringssystem och en motsvarande jordkarta för att ge information om de jordmåner som täcker jordens yta.

Detta klassificeringssystem utformades för att kartlägga jordmåner på en global skala, baserat på jordegenskaper och faktorer som påverkar jordbildningen. Det nuvarande jordklassificeringssystemet innehåller 28 stora jordgrupper.

Jordmåner i polarzon och kall tempererad zon

  • 10 cm
  • O - organiskt lager - Lager av anhopande organiska material.
  • A - ytjord - Lagret med den högsta humushalten som redan blandats med mineraler. Vid nederbörd urlakas lätt upplösliga material ur denna horisont och transporteras då till lägre lager, således reduceras lagrets fruktbarhet.
  • B - anrikningshori­sont - Humushalten minskar gradvis i detta lager. I områden med hög nederbörd anhopas material som urlakats ur de högre horisonterna här (organiskt material, lera, järn, aluminium).
  • C - opåverkad mineraljord - Lager som uppstått genom berggrundens mekaniska vittring.
  • R - berggrund - Den opåverkade berggrunden.
  • Cryosoler
  • Podsoler

Jordmåner i tempererad zon

  • 10 cm
  • O - organiskt lager - Lager av anhopande organiska material.
  • A - ytjord - Lagret med den högsta humushalten som redan blandats med mineraler. Vid nederbörd urlakas lätt upplösliga material ur denna horisont och transporteras då till lägre lager, således reduceras lagrets fruktbarhet.
  • B - anrikningshori­sont - Humushalten minskar gradvis i detta lager. I områden med hög nederbörd anhopas material som urlakats ur de högre horisonterna här (organiskt material, lera, järn, aluminium).
  • C - opåverkad mineraljord - Lager som uppstått genom berggrundens mekaniska vittring.
  • R - berggrund - Den opåverkade berggrunden.
  • Chernozems
  • Phaeozemer
  • Kastanozemer
  • Ramann brun skogsjord (Cambisol)
  • Clayey brunjord (Luvisol)
  • Podzolic brunjord (Albeluvisol)

Jordmåner i subtropisk och tropisk zon

  • 10 cm
  • A - ytjord - Lagret med den högsta humushalten som redan blandats med mineraler. Vid nederbörd urlakas lätt upplösliga material ur denna horisont och transporteras då till lägre lager, således reduceras lagrets fruktbarhet.
  • B - anrikningshori­sont - Humushalten minskar gradvis i detta lager. I områden med hög nederbörd anhopas material som urlakats ur de högre horisonterna här (organiskt material, lera, järn, aluminium).
  • C - opåverkad mineraljord - Lager som uppstått genom berggrundens mekaniska vittring.
  • R - berggrund - Den opåverkade berggrunden.
  • Acrisoler
  • Alisoler
  • Lixisoler
  • Ferralsoler
  • Calcisoler

Hydromorfa jordmåner

  • 10 cm
  • A - ytjord - Lagret med den högsta humushalten som redan blandats med mineraler. Vid nederbörd urlakas lätt upplösliga material ur denna horisont och transporteras då till lägre lager, således reduceras lagrets fruktbarhet.
  • B - anrikningshori­sont - Humushalten minskar gradvis i detta lager. I områden med hög nederbörd anhopas material som urlakats ur de högre horisonterna här (organiskt material, lera, järn, aluminium).
  • C - opåverkad mineraljord - Lager som uppstått genom berggrundens mekaniska vittring.
  • Skikt av anrikat organiskt material
  • Histosols
  • Gleysols
  • Vertisoler
  • Solonchaker
  • Solonetzer

FAOs jordklassificering

Relaterade objekt

Jordmånstyper i Ungern (karta)

Denna animation visar de jordmånstyper som finns i Ungern.

Markförorening

Denna animation visar de viktigaste källorna till markföroreningar.

Föroreningar

Föroreningar är de negativa effekter som mänsklig aktivitet har på den naturliga miljön.

Jordens struktur (gymnasienivå)

Jorden kan delas in i flera sfäriska lager.

Tall

Tallen är ett av de mest utbredda träden inom tallsläktet och den är hemmahörande i Eurasien.

Avskogning

Avskogning har en negativ inverkan på miljön.

Hur fungerar en skördetröska?

Skördetröskor används för att skörda och tröska spannmål.

Kvävets kretslopp

Atmosfäriskt kväve binds av bakterier och används av levande organismer i form av olika föreningar.

Vegetationsskikt

Skikten kan variera mellan olika skogstyper.

Hästkastanj

Denna animation visar hur hästkastanjen förändras med årstiderna.

Jordbruksmetoder

Jordbruksmetoderna började utvecklas tillsammans med den mänskliga civilisationen under medeltiden och modern tid.

Topografisk karta över Ungern

Denna animation visar de geografiska områdena i Ungern.

Added to your cart.