Från stenåldern till järnåldern

Från stenåldern till järnåldern

Denna animation visar yxans utveckling genom arkeologiska perioder.

Historia

Nyckelord

yxa, handen yxa, Palaeolithic, Neolitiska perioden, Kalkolitiska, Bronsåldern, Järnåldern, koppar, Ötzi, forntiden, stenåldern, Verktyg, pilspets, yxhuvud, hacka, armband, skrapa, spjutspets, pilkoger, arrow, pickaxe, kärl, smycken, svärd, gör verktyg, vapen, Livsstil, historia

Relaterade objekt

Scener

Yxans utveckling

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Äldre stenåldern (Paleolitikum)

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Mellanstenåldern (Mesolitikum)

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Yngre stenåldern (Neolitikum)

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Kopparåldern (Eneolitikum)

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Bronsåldern

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Järnåldern

  • äldre stenåldern - Äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,4 miljoner år sedan och varade till omkring år 10000 f.v.t.
  • mellanstenåldern - Mellanstenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 10000 f.v.t och år 7000 f.v.t.
  • yngre stenåldern - Yngre stenåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 7000 f.v.t. och år 4500 f.v.t.
  • kopparåldern - Kopparåldern är en arkeologisk period som varade mellan ca år 4500 f.v.t och år 3000 f.v.t.
  • bronsåldern - En arkeologisk period som varade mellan ca år 3300 f.v.t. och år 1200 f.v.t.
  • järnåldern - En arkeologisk period som inleddes ca år 1200 f.v.t.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • handyxa - Ett droppformat, vanligt huggredskap som höggs ut ur sten.
  • skrapa - Ett redskap hugget i sten som användes för rengöring av djurskinn.
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med hjälp av djursenor eller växtfibrer.
  • nål - Nålar av ben användes för att göra kläder och stansa hål i läder.
  • yxhuvud - Yxhuvudet var hugget i sten och kanterna var polerade.
  • rep - Rep tillverkat av växtfibrer eller djursenor som användes för att knyta fast yxan på skaftet.
  • skaft - Yxskaft var gjorda av trä. Yxhuvudet fästes antingen på skaftets ena sida eller i skaftets övre del genom att skaftet delades mitt itu och huvudet sattes fast mellan de två delarna.
  • yxhuvud
  • stenyxa
  • pilspets - Huggna pilspetsar som fästes på skaftet med djursenor eller växtfibrer.
  • kniv - Huggna stenknivar med tunna och skarpa kanter. De användes för att hacka kött, skära läder och trä.
  • rep
  • hål
  • skaft
  • polerat yxhuvud av sten med hål
  • polerat yxhuvud av sten
  • polerade stenyxor - Polerade stenyxor har tillverkats i flera former. En av de enkla modellerna gjordes med ett träskaft som delades mitt itu varpå yxhuvudet sattes fast i skåran med ett rep gjort av växtfibrer. På den andra typen borrades ett hål i yxhuvudet för skaftet. Huvudet var säkrat med en kil.
  • hackans blad - Polerat huvud i sten
  • hacka - Den har funnits lika länge som jordbruket. Det polerade, platta huvudet fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • hornhackans blad - Döda djurs horn användes för att tillverka redskap. Hornhackor var ett typiskt verktyg på den tiden.
  • yxhuvud - Den motsatta sidan av kopparyxans blad veks tillbaka för ett bättre grepp på skaftet.
  • platt kopparyxa - Dess huvud var gjort i koppar och fästes på träskaftet med hjälp av växtfibrer.
  • huvud
  • rep
  • skaft
  • platt kopparyxa
  • spjutspets - Spjutspetsar och pilspetsar var oftast gjorda i koppar på den tiden. Skaftet sattes i hålet som fanns på yxhuvudet och fästes med hjälp av växtfibrer eller läderremmar.
  • armband - Smycken tillverkades också i koppar.
  • yxhuvud
  • mantel - Manteln tillverkades av torkat gräs.
  • pilkoger - Tillverkades i läder och användes för att bära pilar i.
  • pilar - Skaften var gjorda av splintved från olvon och pilspetsarna av flinta. De limmades ihop med björktjära.
  • pilbåge - Bågen var gjord av idegran. Den var 180 cm lång och hade en räckvidd på ca 30–50 meter.
  • Ötzi - Ötzi, ”Ismannen” eller mannen från Hauslabjoch är en cirka 5300 år gammal mumie från tidig kopparålder. Hans kropp hittades den 19 september 1991 i Ötztalalperna, nära Hauslabjoch, vid gränsen mellan Österrike och Italien, på en höjd av 3210 meter. Han är världens äldsta, helt bevarade mumie. När han dog var han antagligen omkring 45 år gammal, 1,58 meter lång och vägde cirka 50 kilo.
  • mössa - Mössan gjordes av björnskinn och hade en läderrem.
  • yxa - Det 9,5 centimeter långa yxhuvudet tillverkades i koppar och det 60 centimeter långa skaftet i trä.
  • benvärmare - Hade liknande funktion som byxor. De sattes fast med läderremmar.
  • skor - Björnskinn användes för sulorna och hjortskinn för resten av skorna. Skorna fylldes med hö som tjänade som isolering och fyllning.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxans huvud - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • hackyxa - Hackyxan i brons användes för flera ändamål (t.ex. gruvarbete, trädkapning). Skaftet sattes fast i hålet som borrades på yxhuvudet.
  • hackyxa - Yxhuvudet som tillverkades i brons hade två motsatta blad.
  • sockeryxa - En avancerad yxtyp som dök upp under den sena bronsåldern. Dess blad var oftast bredare än den motsatta sidan av bladet och yxhuvudet sattes på ett böjt träskaft.
  • sockeryxans huvud - Det fanns en liten ring vid kanten av hålet på yxhuvudet varigenom ett rep fördes in för att fästa yxhuvudet på skaftet. Skaften kunde också hängas upp i en bunt med hjälp av denna ring.
  • kärl - Bronskärl med handtag är ett bevis på avancerat hantverk.
  • smycken - Typiska, spiralformade bronssmycken som bars som smycken eller användes för att pryda kläder.
  • järnyxa - Dessa järnyxor som dök upp i slutet av järnåldern och blev vanliga under romartiden är fortfarande i bruk i dag.
  • huvud
  • skaft
  • hål
  • hjälm
  • järnyxa
  • yxhuvud
  • svärd

Animation

Berättarröst

Mänsklighetens historia kan delas in i arkeologiska perioder baserade på materialen och tillverkningsmetoderna människor använde när de skapade sina verktyg.
Till skillnad från historiska perioder, brukar arkeologiska perioder inte ha tydliga gränser och de kan även variera beroende på region. Översikten över utvecklingen av vissa verktyg kan också måla upp en sann bild av mänsklighetens utveckling.

Den tidigaste arkeologiska perioden kallas stenåldern och inkluderar den äldre stenåldern (Paleolitikum), mellanstenåldern (Mesolitikum) och den yngre stenåldern (Neolitikum). Verktygen från denna period var oftast gjorda av huggen sten.

Det viktigaste verktyget under denna period var den mångsidiga handyxan.

Förmågan att polera sten dök upp under mellanstenåldern, men det var inte förrän under den yngre stenåldern som de mest sofistikerade polerade stenverktygen tillverkades.

Ett av de mest utvecklade verktygen från neolitiska hantverkare var den polerade stenyxan med ett hål borrat i yxhuvudet.

Stenåldern följdes av perioder som kännetecknas av användningen av olika metaller. Först tillverkades verktygen i sten och koppar, senare i brons som är en kopparlegering, och så småningom i järn.

Ismannen Ötzi som levde under kopparåldern använde verktyg som tillverkats i koppar.

Den tidigaste typen av kopparlegering var tennbrons där tenn tillsattes. Det mest använda verktyget i slutet av bronsåldern var sockeryxan.

Den arkeologiska järnåldern följde bronsåldern och sammanfaller i allmänhet med den historiska antiken. Under denna period dominerade verktyg som var gjorda av järn. Järnyxan som var typisk för denna period är fortfarande bland de mest använda verktygen idag.

Relaterade objekt

Förhistorisk grotta

De första bostäderna i mänsklighetens historia ger åtskillig information om våra förfäders livsstil.

Neolitiska bosättningar

Som ett resultat av de revolutionära framstegen under den neolitiska tidsåldern, etablerades de första varaktiga bosättningarna under denna epok.

Ötzi, "Ismannen"

Den mumifierade kroppen av en man som förmodligen levde under kopparstenåldern, hittades i en glaciär i Alperna.

Arkeologisk utgrävning (grophus)

Arkeologiska fynd som hittas på byggarbetsplatser ger arkeologer som söker efter artefakter en hel del arbete.

Människans utveckling

Hjärnan och skallen har undergått stora förändringar under människans utveckling.

Megalitgrav (hunebed)

Dessa speciella megalitgravar som finns i dagens Nederländerna byggdes för omkring 5000 år sedan.

Megalitiska kulturer i Europa

Tusentals år gamla strukturer byggda av enorma stenblock är monument från megalitiska kulturer.

Noas ark

Enligt bibeln befalldes Noa av Gud, att bygga en ark för att rädda sin familj och världens alla djur undan syndafloden.

Staden Ur (3:e årtusendet, f.v.t.)

Denna forntida stad som låg nära floden Eufrat var ett viktigt centrum för den sumeriska kulturen.

Stonehenge (Storbritannien, bronsåldern)

Det världsberömda monumentet i England utgör fortfarande ett mysterium för forskarna.

Ullhårig mammut

Utdött elefantdjur som liknade dagens elefanter. Den var ett vanligt jaktbyte för den förhistoriska människan.

Utbredningen av Homo sapiens på jorden

Den så kallade "förnuftiga människan" har sin vagga i Afrika och spred sig därifrån till andra kontinenter.

Homo erectus

"Den upprättgående människan" kunde tillverka verktyg och göra upp eld.

Järnmetallurgi (gymnasienivå)

Råjärn framställs av järnmalm i järnsmältverk.

Järnmetallurgi (grundskolenivå)

Råjärn framställs av järnmalm i järnsmältverk.

Pyramiderna i Giza (2500-talet f.v.t.)

Pyramiderna i Giza är de enda av antikens sju underverk som fortfarande finns kvar.

Ziqqurat (Ur, 3:e årtusendet, f.v.t.)

Ziqqurater var typiska trappstegspyramider som användes som tempel i det gamla Mesopotamien.

Medeltida smedja

Smedyrket, som var ett av de första yrkena i världen, fick en ännu viktigare roll under medeltiden.

Metaller

Metallatomer sitter ordnade i en kristallstruktur.

Added to your cart.