Floder och landformer

Floder och landformer

Floder spelar en viktig roll i utformningen av jordens yta. De orsakar erosion samt transporterar och avsätter sediment.

Geografi

Nyckelord

flod, terräng formning, floder, flodbädd, mynning, övre loppet, medelväg, nedre loppet, floddelta, flodmynning, erosion, lavabomber, bakvatten, Böja, bar, ö, dal, lättnad, vatten, hydrografi, Vattnets kretslopp, natur, natur studie, naturgeografi, geomorfologi, geografi

Relaterade objekt

Scener

Floder

Som en yttre kraft spelar floder en viktig roll i utformningen av jordens yta. De orsakar erosion och transporterar och avsätter sediment. Denna process kan delas in i tre faser: djuperosion, sidoerosion och uppbyggnad. Dessa faser kan skifta utmed hela floden beroende på terrängen.

Djuperosion

Varje vattendrag har en viss mängd energi av vilken en del används för att transportera sediment, medan resterande energi används för att erodera flodbäddar. Floder med branta sluttningar har mer energi än vad som är nödvändigt för att transportera sediment. Snabbt strömmande floder fördjupar sina bäddar med hjälp av den eroderande inverkan sedimentet de transporterar har. Floden bildar då med tiden en V-formad dal, en kanjon.

Definitioner:

Pass: En djup och smal ravin, vanligtvis mellan två nästan vertikala bergsbranter, med ett vattendrag som rinner i botten.

Kanjon: En mycket lång, djup dal med branta, steniga klippväggar som har karvats ur hård berggrund av ett vattendrag.

Vattenfall: En del av ett vattendrag där vattnet rinner över kanten på en vertikal eller mycket brant klippa. Vattenfall uppstår när det mjukare berglagret som ligger ovanför och under det hårdare berglagret eroderas snabbare och ett stup bildas. Över detta stup faller vattnet rakt ned.

Sidoerosion

Energin i floder med mjuka lutningar är balanserad, vilket innebär att de transporterar och avsätter lika mycket sediment som de producerar genom sidoerosion. Eftersom flodens lutningsgrad minskar fortsätter den att transportera och avsätta sediment och blir till en meandrande flod. Levéer (avlånga vallar) byggs upp gradvis nära flodbankerna, medan den motsatta sidan eroderas varvid en flodkrök skapas. I en flodkrök är strömhastigheten högre i yttersvängen vilket leder till erosion och ökar kurvan i flodkröken tills dess innersväng blir så smal att den blockeras av allt sediment som avsatts av vattnet som strömmar långsammare där. På detta sätt uppstår korvsjöar.

Definitioner:

Strömlinje: En tänkt linje som förbinder de snabbast flytande punkterna i en flod. I kurvor ligger denna linje längs den eroderade flodbanken medan den i raka sträckor ligger i mitten av floden.

Uppbyggnad

Floder med knappt någon lutning har låg energi vilken inte är tillräcklig för att transportera sediment. Som ett resultat blir deponeringen dominant, även om sedimenttransporten fortsätter i viss utsträckning. Ur sedimentet som avlagras bildas levéer (vallar) och flodbädden delar sig i sidoarmar. Floden ändrar kurs kontinuerligt och avsättningen av sediment leder till bildandet av alluvialslätter och alluvialkoner.

Typer av flodmynningar

Floddelta
De flesta av de största floderna rinner ut i haven. Ett floddelta bildas vid mynningen av floder där det finns ett överflöd av sediment och där tidvattenskillnaderna är låga. Floden avsätter återstående sediment vid mynningen, vilket således delar upp den i flera sidoarmar och öarna mellan dem expanderar på havets bekostnad.

Mynningsvik
Mynningsvik formas vid mynningen av floder som endast transporterar små mängder sediment eller som rinner ut i hav med stora tidvattenvariationer. Högvattnet gör att viken blir större och djupare.

Flodterrasser
En flods sträckning förändras även vid en given plats över tid på grund av tektonisk aktivitet och klimatpåverkan. Denna förändring, som förekommer flera gånger i samma område, bildar flodterrasser över varandra. Eftersom dessa inte nås av översvämningar byggs vägar och bosättningar här.

Animation

Berättarröst

Som en yttre kraft spelar floder en viktig roll i utformningen av jordens yta. De orsakar erosion och transporterar och avsätter sediment. Denna process kan delas in i tre faser: djuperosion, sidoerosion och uppbyggnad. Dessa faser kan skifta utmed hela floden beroende på terrängen.

Varje vattendrag har en viss mängd energi varav en del används för att transportera sediment, medan resterande energi används för att erodera flodbädden.

Floder med branta sluttningar har mer energi än vad som är nödvändigt för att transportera sediment. Snabbt strömmande floder fördjupar sina bäddar med hjälp av den eroderande inverkan sedimentet de transporterar har. Floden bildar då med tiden en V-formad dal, en kanjon.

Energin i floder med mjuka lutningar är balanserad, vilket innebär att de transporterar och avsätter lika mycket sediment som de producerar genom sidoerosion. Eftersom flodens lutningsgrad minskar fortsätter den att transportera och avsätta sediment och blir till en meandrande flod.

Levéer (avlånga vallar) byggs upp gradvis nära flodbankerna, medan den motsatta sidan eroderas varvid en flodkrök skapas. I en flodkrök är strömhastigheten högre i yttersvängen vilket leder till erosion och ökar kurvan i flodkröken tills dess innersväng blir så smal att den blockeras av allt sediment som avsatts av vattnet som strömmar långsammare där. På detta sätt uppstår korvsjöar.

Floder med mycket svag lutning har låg energi vilken inte är tillräcklig för att transportera sediment. Som ett resultat blir deponeringen dominant, även om sedimenttransporten fortsätter i viss utsträckning. Ur sedimentet som avlagras bildas levéer (vallar) och flodbädden delar sig i sidoarmar. Floden ändrar kurs kontinuerligt och avsättningen av sediment leder till bildandet av alluvialslätter och alluvialkoner.

De flesta av de största floderna rinner ut i haven. Ett floddelta bildas vid mynningen av floder där det finns ett överflöd av sediment och där tidvattenskillnaderna är låga. Floden avsätter återstående sediment vid mynningen, vilket således delar upp den i flera sidoarmar och öarna mellan dem expanderar på havets bekostnad.

Mynningsvikar formas vid mynningen av floder som endast transporterar små mängder sediment eller som rinner ut i hav med stora tidvattenvariationer. Högvattnet gör att viken blir större och djupare.

Relaterade objekt

Naturgeografiska termer

Denna animation visar jordytans viktigaste landformer, dess ytvatten och de topografiska symbolerna.

Vattnets kretslopp (gymnasienivå)

Vattnet på jorden är i ständig förändring. Vattnets kretslopp omfattar processer som avdunstning, kondensation, smältning och frysning.

Vattnets kretslopp (grundskolenivå)

Vattnet på jorden är i ständig förändring. Vattnets kretslopp omfattar processer som avdunstning, kondensation, smältning och frysning.

Deltaprojektet och Zuiderzeedammen (Nederländerna)

Nederländerna fortsätter sin flera hundra år långa kamp mot havet.

Eoliska ökenlandformer

Vinden, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av öknar.

Eoliska stäpp- och kustlandformer

Vinden, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av kustområden och stäpper.

Glaciär (gymnasienivå)

En glaciär är en anhopning av is och snö som är i ständig, långsam rörelse.

Hur formar haven jordens yta?

Havsvattnet, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av kustlinjerna.

Jordens topografi

I animationen visas jordens största bergskedjor, slätter, floder, sjöar och öknar.

Översvämningsskydd

Översvämningsskydd som vallar och diken skyddar mot översvämningsskador.

Slussens funktion

Med hjälp av slussar kan båtar färdas på floder med stora nivåskillnader.

Utveckling av sjöar

Permanenta vattensamlingar kan bildas i fördjupningar i jordskorpan av både endogena och exogena krafter, likväl som av mänsklig verksamhet.

Vattenfall

Vattenfall bildas där ett vattendrag störtar över ett stup.

Vattenförorening

De viktigaste källorna till vattenföroreningar är industri, jordbruk och städer.

Vattenkraftverk (Hooverdammen, USA)

En enorm dammbyggnad över Coloradofloden i USA som är uppkallad efter en före detta amerikansk president.

Added to your cart.