Epitel

Epitel

Epitel är en typ av vävnad som täcker kroppens alla ytor, såväl de yttre som de inre.

Biologi

Nyckelord

epitelvävnader, epitelvävnad, integument, kolumnär epitel, skivepitel, kubiskt epitel, slemhinna, med hornbildning, utan hornbildning, enskiktat, stratifierad, epitel med cilier, endotel, absorptive surface, hornlager, hudvalk, människa, djur, biologi

Relaterade objekt

Scener

Enskiktat skivepitel

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Tillplattade cellkärnor i cellernas mitt.
  • platta celler

Enskiktat kubiskt epitel

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Sfäriska cellkärnor i cellernas mitt.
  • kubiska celler - Kubliknande eller sfäriska celler.

Enskiktat cylindriskt epitel

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Långsträckta cellkärnor, nära cellens bas.
  • cylinderformade celler

Flerradigt cylindriskt epitel med cilier

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Typiskt långsträckta celler arrangerade i åtskilliga lager.
  • långsträckta celler - Varje cell står i direkt kontakt med basilarmembranet.
  • cilier (flimmerhår) - Flerradigt cylindriskt epitel med cilier finns i andningssystemet. Ciliernas funktion är att rena luftvägarna. Nikotin skadar och paralyserar dessa cilier.
  • sekretion
  • bägarcell - En cell som utsöndrar slemmet som täcker slemhinnan i andningssystemet.

Flerskiktat skivepitel utan hornbildning

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för det understa epitelcellagret.
  • cellkärnor - De blir tillplattade mot toppen.
  • nedre långsträckta celler - Cellernas bottenlager innehåller stamceller vilka kan dela sig och skapa nya epitelceller.
  • övre platta celler - Epitelceller trycks mot ytan och blir tillplattade.

Flerskiktat skivepitel med hornbildning

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för det understa epitelcellagret.
  • cellkärnor - De blir tillplattade mot toppen.
  • nedre långsträckta celler - Cellernas bottenlager innehåller stamceller vilka kan dela sig och skapa nya epitelceller.
  • övre platta celler - Epitelceller trycks mot ytan under det att de blir tillplattade och hornämne samlas inuti dem. De genomgår apoptos (programmerad celldöd) och ett hornlager bildas.
  • hornlager - Nära ytan samlas hornämne i epitelcellerna. De genomgår apoptos (programmerad celldöd) och ett hornlager bildas. Detta spelar en viktig roll inom mekaniskt skydd: lagrets tjocklek beror på de yttre krafter det utsätts för. Det skyddar även mot kemiska medel och patogena (sjukdomsalstrande) organismer.

Animation

  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Tillplattade cellkärnor i cellernas mitt.
  • platta celler
  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Sfäriska cellkärnor i cellernas mitt.
  • kubiska celler - Kubliknande eller sfäriska celler.
  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Långsträckta cellkärnor, nära cellens bas.
  • cylinderformade celler
  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för epitelceller.
  • cellkärnor - Typiskt långsträckta celler arrangerade i åtskilliga lager.
  • långsträckta celler - Varje cell står i direkt kontakt med basilarmembranet.
  • cilier (flimmerhår) - Flerradigt cylindriskt epitel med cilier finns i andningssystemet. Ciliernas funktion är att rena luftvägarna. Nikotin skadar och paralyserar dessa cilier.
  • sekretion
  • bägarcell - En cell som utsöndrar slemmet som täcker slemhinnan i andningssystemet.
  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för det understa epitelcellagret.
  • cellkärnor - De blir tillplattade mot toppen.
  • nedre långsträckta celler - Cellernas bottenlager innehåller stamceller vilka kan dela sig och skapa nya epitelceller.
  • övre platta celler - Epitelceller trycks mot ytan och blir tillplattade.
  • basilarmembran - Bindvävsmembran utgör en bas för det understa epitelcellagret.
  • cellkärnor - De blir tillplattade mot toppen.
  • nedre långsträckta celler - Cellernas bottenlager innehåller stamceller vilka kan dela sig och skapa nya epitelceller.
  • övre platta celler - Epitelceller trycks mot ytan under det att de blir tillplattade och hornämne samlas inuti dem. De genomgår apoptos (programmerad celldöd) och ett hornlager bildas.
  • hornlager - Nära ytan samlas hornämne i epitelcellerna. De genomgår apoptos (programmerad celldöd) och ett hornlager bildas. Detta spelar en viktig roll inom mekaniskt skydd: lagrets tjocklek beror på de yttre krafter det utsätts för. Det skyddar även mot kemiska medel och patogena (sjukdomsalstrande) organismer.

Berättarröst

Cellerna som bildar det enskiktade skivepitelet är platta och oregelbundet formade. De är ordnade i ett lager på basilarmembranet som består av bindväv. Denna tunna och ömtåliga typ av vävnad finns i kroppen där mekaniskt skydd inte behövs och där absorption och filtrering sker. Enskiktad skivepitelsvävnad finns i lugnblåsornas hinna i lungorna samt på blodkärlens insidor (där det kallas för endotel).

Cellerna som bildar det enskiktade kubiska epitelet är nästan kubformade och ordnade i ett lager på basilarmembranet. Cellkärnor finns i cellernas mitt. Denna sorts epitel finns i det enskiktade kubiska epitelet på ytterkärlen av vissa körtlar, på insidan av njurkanalerna och på äggstockarnas yta.

Cellerna som bildar det enskiktade cylindriska epitelet är cylindriska, dess långsträckta cellkärnor finns nära cellens bas. Denna sorts epitel hittas vanligtvis i överhuden hos ryggradslösa djur. Det enskiktade cylindriska epitelet försett med mikrovilli finns i människokroppen på tarmarnas insidor medan flimmerhårsförsedda enskiktade cylindriska epitel täcker äggledarnas väggar.

Cellkärnorna i det flerradigt cylindriska epitelet med cilier finns i flera lager, men cellerna bildar ett enda lager med alla cellerna liggandes mot basilarmembranet. Bägarceller som utsöndrar slem hittas vanligtvis i denna typ av vävnad. Denna vävnad täcker det mesta av den lägre delen av respirationsapparaten: slemmet och skräpet förflyttas uppåt mot svalget genom ciliernas rytmiska rörelser. Eftersom nikotin förlamar dessa cilier blir andningsorganen hos rökare aldrig helt renade vilket får dem att hosta.

I det flerskiktade skivepitelet utan hornbildning vilar endast den understa raden av celler mot basilarmembranet. Cellerna blir tillplattade mot toppen. Denna vävnad ger mer skydd än det enskiktade epitelet. Eftersom det inte bildar hornämne så hindrar det inte huden från att andas. Vävnaden hittas därför i överhuden hos fiskar som andas genom huden. I människokroppen finns den där mekaniskt skydd behövs: i munhålan, svalghålan, i en del av matstrupen, runt anus och i slidan.

Det flerskiktade skivepitelet med hornbildning är det mest motståndskraftiga epitelet. Långsträckta celler från den understa lagret delar sig och nya celler produceras och trycks mot ytan. Under tiden blir de tillplattade och hornämne samlas inom dem. De genomgår apoptos (eller programmerad celldöd) och ett hornlager bildas på ytan.

Det tjocka hornlagret spelar en viktig roll för livet på land eftersom det minskar förlusten av vatten genom avdunstning och ökar vävnaders motståndskraft. Emellertid hindrar det huden från att andas och återfinns därför vanligtvis hos djur med välutvecklade lungor: reptiler, fåglar och däggdjur. Epitel hos amfibier är inte helt hornbildat och hindrar inte huden från att andas. Denna typ av vävnad utgör de yttre lagren av vår hud och dess tjocklek beror på mängden mekanisk stress: fysiskt arbete ger ofta förhårdnader i skinnet på våra handflator.

Relaterade objekt

Hudens lager, känselsinne

Huden är kroppens mjuka yttre skikt. Dess tre lager är överhuden, läderhuden och underhuden.

Bindväv

Bindväv kan vara lucker eller tät. Andra typer av vävnader är fettvävnader, ben- och broskvävnader och blod.

Blodkärl

De tre huvudsakliga typerna av blodkärl i människokroppen är artärer, vener och kapillärer.

Individens organisationsnivåer

Denna animation visar biologiska organisationsnivåer från individnivå till cellnivå.

Muskelvävnad

Det finns tre typer av muskelvävnader i den mänskliga kroppen: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.

Nervcell, nervvävnad

Nervceller är celler specialiserade på att sända elektriska signaler.

Människans blod

Människans blod består av blodkroppar (röda, vita och blodplättar) och plasma.

Människokroppens muskler

Muskler utgör rörelseapparatens aktiva del, de ansvarar för kroppens rörelseförmåga.

Skelettmuskulaturens struktur

Denna animation visar muskelns molekylära struktur och mekanism.

Added to your cart.