Blixt

Blixt

En blixt är en kortvarig elektrostatisk urladdning som åtföljs av ett skarpt eller mullrande ljud som kallas åska.

Geografi

Nyckelord

thunderbolt, el, urladdning, åska, ljusfenomen, positiv laddning, negativ laddning, iskristall, plasma, åskledare, storm, Väder, moln, molnbildning, utfällning, regn, hagel, is, meteorologi, elektrostatik, geografi

Relaterade objekt

Frågor

  • Hur långt från blixten befinner man sig om det tar 5 sekunder mellan blixten och åskan?
  • Vem var först med att bevisa att moln är elektriskt laddade?
  • Vem är åskguden i grekisk mytologi?
  • Vad bildas i luften vid blixtnedslag?
  • Hur många blixtar bildas årligen i jordens atmosfär?
  • Under vilken årstid blixtrar det mest i den tempererade zonen?
  • Vilket påstående är sant angående blixtar som går från ett moln till marken?
  • Vad orsakar åska, enligt den moderna vetenskapen?
  • Vilket påstående stämmer in på åskmoln?
  • Vilken kraft styr iskristallernas rörelse i åskmolnet?
  • Vad innebär jonisering?
  • Ange luftens maxtemperatur runt blixten.
  • Vilket påstående är sant?
  • Vilket påstående är falskt?
  • Var är det säkrast att ta skydd under ett åskoväder?
  • Vilken typ av egenskap har en åskledare?
  • Vilket ljusfenomen inträffar ovanför molnen?

Scener

Typer av blixtar

Blixten är det mest spektakulära fenomenet i vår atmosfär.

Blixtar kan grupperas efter var de bildas. Blixtar som går från moln till moln är vanligtvis horisontella och deras längd kan nå upp till 40-50 km. Blixtar som uppstår inne i molnet har en maximal längd på några kilometer. Dessa är korta blixtar utan förgreningar. De här två är de vanligaste typerna av blixtnedslag, omkring 65-75 % av de blixtar vi ser hör till dessa grupper. En annan, relativt sällsynt typ av blixt är den som går från ett moln till luften. Den mest spektakulära typen är dock blixtar som går från ett moln till marken. Dessa är några kilometer långa.

Hur blixtar uppstår

  • iskristall
  • iskristall
  • positivt laddade partiklar
  • negativt laddade partiklar
  • ljusets hastighet - Ljusets hastighet i luften är omkring 299 700 km/s.
  • ljudets hastighet - Ljudets hastighet i luften är omkring 340 km/s.

Den moderna vetenskapliga förklaringen till blixtfenomen baseras på vetenskapsmannen Benjamin Franklins experiment (han var också en av USA:s grundare). År 1752 flög han en drake under ett åskväder för att bevisa att moln är elektriskt laddade.

Idag vet man att moln består av vattenånga som fryser vid höga höjder. Rörelsen hos iskristallerna som bildas bestäms av lyftkraften från den uppåtstigande varma luften och av tyngdkraften. Eftersom dessa krafter har motsatt riktning, befinner sig iskristallerna i ständig rörelse. De skaver mot varandra varvid de blir elektriskt laddade. De iskristaller som rör sig uppåt blir positivt laddade, medan de som rör sig i motsatt riktning blir negativt laddade. Som ett resultat blir molnets övre del positivt laddad och dess nedre del negativt laddad.

Den negativa laddningen som ackumuleras i den nedre delen av molnet repellerar de negativt laddade partiklarna som finns precis under jordens yta och marken blir därför positivt laddad. Följaktligen inträffar en elektrisk spänning eller potentialskillnad mellan molnet och jordens yta. Denna skillnad utjämnas i form av blixtnedslag.

Åtföljande fenomen

  • blixt - Negativt laddade partiklar som passerar genom blixtkanalen joniserar luftmolekyler, varvid plasma produceras. Blixten kan nå en temperatur på 30 000 °C.

Vid ett blixtnedslag bildas plasma som består av positivt laddade joner och negativt laddade, fritt rörliga, högenergetiska elektroner.

Efter ett tag återvänder de högenergetiska elektronerna till sitt lägsta energitillstånd. Under denna process överför de sin energi till omgivningen i form av ljus och värme. De fotoner som produceras på detta sätt uppfattas som en blixt.

Plasmat kan värma upp den omgivande luften väldigt fort. Temperaturen hos luften kan nå 30 000 °C varvid dess volym plötsligt ökar. Eftersom plasmat försvinner på en bråkdel av en sekund, kyls luften ned snabbt och dess volym minskar. Denna snabba volymökning och volymminskning åtföljs av ett explosionsliknande eller mullrande ljud som kallas åska.

Höghöjdsblixt

  • röd fe - Detta fenomen upptäcktes först år 1989 i samband med en fotografering av norrsken. Fenomenet bildas ovanför åskmoln och åtföljs ofta av en kraftig blixt som går från moln till luft eller som uppstår inne i molnet. De syns ofta som grupperade röda små blixtar med små blåa grenar som sträcker sig nedåt. Längden på dessa blixtar är ca 40-50 km. De försvinner efter några tusendels sekunder.
  • blå jetstråle - Detta fenomen är mycket mer sällsynt än röda feer. Blåa jetstrålar skjuter ut från molnets elektriskt laddade övre del och försvinner efter några tiondels sekunder.
  • älva - Detta fenomen uppstår på höga höjder och bildar en snabbt växande, platt skiva med en diameter på ca 400 km som skiftar i rött, orange och gult. Det förekommer ofta samtidigt som röda feer.

Under ett kraftigt åskoväder kan elektriska urladdningar inträffa även ovanför molnen. De tros utlösas av blixtar som skapar ett elektriskt fält mellan ett underliggande åskmoln och jonosfären. Dessa lågtrycksfenomen i atmosfären är endast synliga under en mycket kort tid. De är uppkallade efter sin färg och form.

Röda feer kan antingen framträda i en pelarliknande eller manetliknande form. Blåa jetstrålar som lyser starkare än röda feer, skjuter ut från åskmolnets topp. Älvor förekommer ofta samtidigt som röda feer, i form av enorma, platta skivor.

Frekvens

Omkring 1,5 miljarder blixtar bildas årligen i jordens atmosfär; deras fördelning är ojämn. Blixtar bildas oftare över kontinenterna än över haven. Blixtar är vanligast i den tropiska zonen medan de är väldigt sällsynta i polarområdena.

I nordisk mytologi är Tor åskguden medan Zeus innehar samma roll i den grekiska mytologin. Än idag anses blixtar vara ett uttryck för gudarnas vrede i många kulturers folktro.

Om man befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt vid ett åskoväder kan blixtnedslag utgöra ett allvarligt hot. Tusentals människor dödas årligen av blixtnedslag eller i bränder orsakade av blixten.
Under ett åskväder är det rekommenderat att söka skydd i en byggnad eller i en bil. Om inget av dessa är ett alternativ, bör man undvika höga höjder och träd, i synnerhet enstaka träd.

Höga byggnader kan skyddas mot blixtnedslag med åskledare som leder ned elektrisk laddning i marken och därigenom hindrar byggnaden från att skadas.

Animation

  • från moln till moln
  • inne i molnet
  • från moln till luft
  • från moln til mark
  • iskristall
  • iskristall
  • positivt laddade partiklar
  • negativt laddade partiklar
  • ljusets hastighet - Ljusets hastighet i luften är omkring 299 700 km/s.
  • ljudets hastighet - Ljudets hastighet i luften är omkring 340 km/s.
  • åska - Luften runt blixten värms plötsligt upp till flera tusen grader (upp till 30 000 °C) varvid dess volym ökar. Sedan kyls den ned lika snabbt varvid dess volym minskar. Den snabba volymändringen resulterar i ett explosionsliknande eller mullrande ljud.
  • blixt - Negativt laddade partiklar som passerar genom blixtkanalen joniserar luftmolekyler, varvid plasma produceras. Blixten kan nå en temperatur på 30 000 °C.
  • röd fe - Detta fenomen upptäcktes först år 1989 i samband med en fotografering av norrsken. Fenomenet bildas ovanför åskmoln och åtföljs ofta av en kraftig blixt som går från moln till luft eller som uppstår inne i molnet. De syns ofta som grupperade röda små blixtar med små blåa grenar som sträcker sig nedåt. Längden på dessa blixtar är ca 40-50 km. De försvinner efter några tusendels sekunder.
  • blå jetstråle - Detta fenomen är mycket mer sällsynt än röda feer. Blåa jetstrålar skjuter ut från molnets elektriskt laddade övre del och försvinner efter några tiondels sekunder.
  • älva - Detta fenomen uppstår på höga höjder och bildar en snabbt växande, platt skiva med en diameter på ca 400 km som skiftar i rött, orange och gult. Det förekommer ofta samtidigt som röda feer.

Berättarröst

Blixten är det mest spektakulära fenomenet i vår atmosfär.

Blixtar kan grupperas efter var de bildas. Blixtar som går från moln till moln är vanligtvis horisontella och deras längd kan nå upp till 40-50 km. Blixtar som uppstår inne i molnet har en maximal längd på några kilometer. Dessa är korta blixtar utan förgreningar. De här två är de vanligaste typerna av blixtnedslag, omkring 65-75 % av de blixtar vi ser hör till dessa grupper. En annan, relativt sällsynt typ av blixt är den som går från ett moln till luften. Den mest spektakulära typen är dock blixtar som går från ett moln till marken. Dessa är några kilometer långa.

Den moderna vetenskapliga förklaringen till blixtfenomen baseras på vetenskapsmannen Benjamin Franklins experiment (han var också en av USA:s grundare). År 1752 flög han en drake under ett åskväder för att bevisa att moln är elektriskt laddade.

Idag vet man att moln består av vattenånga som fryser vid höga höjder. Rörelsen hos iskristallerna som bildas bestäms av lyftkraften från den uppåtstigande varma luften och av tyngdkraften. Eftersom dessa krafter har motsatt riktning, befinner sig iskristallerna i ständig rörelse. De skaver mot varandra varvid de blir elektriskt laddade. De iskristaller som rör sig uppåt blir positivt laddade, medan de som rör sig i motsatt riktning blir negativt laddade. Som ett resultat blir molnets övre del positivt laddad och dess nedre del negativt laddad.

Den negativa laddningen som ackumuleras i den nedre delen av molnet repellerar de negativt laddade partiklarna som finns precis under jordens yta och marken blir därför positivt laddad. Följaktligen inträffar en elektrisk spänning eller potentialskillnad mellan molnet och jordens yta. Denna skillnad utjämnas i form av blixtnedslag.

Vid ett blixtnedslag bildas plasma som består av positivt laddade joner och negativt laddade, fritt rörliga, högenergetiska elektroner.

Efter ett tag återvänder de högenergetiska elektronerna till sitt lägsta energitillstånd. Under denna process överför de sin energi till omgivningen i form av ljus och värme. De fotoner som produceras på detta sätt uppfattas som en blixt.

Plasmat kan värma upp den omgivande luften väldigt fort. Temperaturen hos luften kan nå 30 000 °C varvid dess volym plötsligt ökar. Eftersom plasmat försvinner på en bråkdel av en sekund, kyls luften ned snabbt och dess volym minskar. Denna snabba volymökning och volymminskning åtföljs av ett explosionsliknande eller mullrande ljud som kallas åska.

Under ett kraftigt åskoväder kan elektriska urladdningar inträffa även ovanför molnen. De tros utlösas av blixtar som skapar ett elektriskt fält mellan ett underliggande åskmoln och jonosfären. Dessa lågtrycksfenomen i atmosfären är endast synliga under en mycket kort tid. De är uppkallade efter sin färg och form.

Röda feer kan antingen framträda i en pelarliknande eller manetliknande form. Blåa jetstrålar som lyser starkare än röda feer, skjuter ut från åskmolnets topp. Älvor förekommer ofta samtidigt som röda feer, i form av enorma, platta skivor.

Omkring 1,5 miljarder blixtar bildas årligen i jordens atmosfär; deras fördelning är ojämn. Blixtar bildas oftare över kontinenterna än över haven. Blixtar är vanligast i den tropiska zonen medan de är väldigt sällsynta i polarområdena.

I nordisk mytologi är Tor åskguden medan Zeus innehar samma roll i den grekiska mytologin. Än idag anses blixtar vara ett uttryck för gudarnas vrede i många kulturers folktro.

Om man befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt vid ett åskoväder kan blixtnedslag utgöra ett allvarligt hot. Tusentals människor dödas årligen av blixtnedslag eller i bränder orsakade av blixten.
Under ett åskväder är det rekommenderat att söka skydd i en byggnad eller i en bil. Om inget av dessa är ett alternativ, bör man undvika höga höjder och träd, i synnerhet enstaka träd.

Höga byggnader kan skyddas mot blixtnedslag med åskledare som leder ned elektrisk laddning i marken och därigenom hindrar byggnaden från att skadas.

Relaterade objekt

Cykloner och anticykloner i tempererade klimatzoner

Cykloner är kraftiga luftvirvlar med en diameter på flera hundra kilometer, inuti vilka moln och nederbörd bildas.

Kondensator

Kondensatorer lagrar elektrisk energi i form av elektrisk laddning.

Lokala vindar

De viktigaste typerna av lokala vindar är land- och sjöbris, berg- och dalvind samt fallvindar.

Meteorologiska instrument

Denna animation visar instrument som används för att observera atmosfäriska fenomen.

Molnbildning, olika typer av moln

Avdunstande ytvatten bildar moln i olika former från vilka vatten faller tillbaka till ytan i form av nederbörd.

Monsun - vindsystem

Monsunvindar drar med sig kraftig nederbörd från havet till fastlandet.

Nikola Teslas laboratorium (Shoreham, USA)

Denna ingenjör och uppfinnare, som huvudsakligen sysslade med elektroteknik, var utan tvekan en av de starkast lysande stjärnorna under den andra...

Tromber

Kortlivade men extremt kraftiga tromber kan orsaka stor skada.

Tropiska cykloner

Cykloner är kraftiga luftvirvlar med en diameter på flera hundra kilometer inuti vilka moln och nederbörd bildas.

Varmfront, kallfront

Kall- och varmfronter uppstår när kall och varm luft möts.

Vattnets kretslopp (gymnasienivå)

Vattnet på jorden är i ständig förändring. Vattnets kretslopp omfattar processer som avdunstning, kondensation, smältning och frysning.

Jordens magnetfält

Jordens magnetiska nord- och sydpoler ligger nära de geografiska nord- och sydpolerna.

Added to your cart.