Bindväv

Bindväv

Bindväv kan vara lucker eller tät. Andra typer av vävnader är fettvävnader, ben- och broskvävnader och blod.

Biologi

Nyckelord

bindväv, stödjande bindväv, Blodvävnad, broskvävnad, Benvävnad, Blod, sena, vit fettvävnad, dense connective tissue, vesikulär, Ben, Vävnad, hyalinbrusk, extracellulär matrix, skelett, fett, ledbrosk, kollagenfiber, elastisk fiber, mastcell, fettceller, vita blodkroppar, röda bloodkroppar, trombocyt, osteonen, människa, biologi

Relaterade objekt

Scener

Lucker bindväv

  • kollagenfiber - Starka bindvävsfibrer med svag elasticitet. De består av kollagen.
  • elastisk fiber - Elastiska bindvävsfibrer kan töjas upp till 1,5 gånger sin längd, och gå tillbaka till sin ursprungliga längd när de är i ett avslappnat läge. De består av elastin.
  • blodkärl
  • fagocyt - De spelar en viktig roll i kampen mot infektioner då de kan sluka och förstöra främmande celler.
  • mastcell - De iproducerar koaguleringsmedel (heparin) och ämnen (serotonin, histamin) som utlöser inflammatoriska processer.
  • fibroblast - De producerar bindvävsfibrer.
  • matrix

Tät bindväv (senvävnad)

  • sencell
  • fibrer - Vävnadens massa består mestadels av mycket starka kollagenfiberbuntar.

Vit fettvävnad

  • retikulär fiber - Förgrenade bindvävsfibrer som bildar ett nätverk.
  • blodkärl
  • fettcell
  • fettdroppe - Varje fettcell är fylld av en fettdroppe som tränger kärnan mot cellmembranet. Fett är ett reservnäringsämne samt ett lösningsmedel för vitaminer. Fett är också värmeisolerande och fungerar som ett mekaniskt skydd.
  • cellkärna

Blod

  • röda blodkroppar - Med hjälp av hemoglobin transporterar de syre. De saknar cellkärna.
  • vita blodkroppar - De spelar en viktig roll i kampen mot infektioner då de kan identifiera och förstöra patogener.
  • trombocyter - De ansvarar för blodets koagulering. De saknar cellkärna.

Broskvävnad

  • kondrocyter - Förekommer oftast i grupper.
  • extracellulär matrix - Består av fasta fibrer.

Benvävnad

  • benhinna - Benhinnan innehåller blodkärl och nerver, därför orsakas stor smärta när den skadas. Om benet skadas producerar benhinnan benvävnad.
  • Haverska kanalen
  • Volkmanns kanal
  • osteocyter
  • blodkärl
  • osteon - Den fasta extracellulära matrixens lameller är ordnade i koncentriska cirklar och formar en enhet kallad osteon. Osteocyter (benceller) är placerade mellan skikten.

Animation

  • kollagenfiber - Starka bindvävsfibrer med svag elasticitet. De består av kollagen.
  • elastisk fiber - Elastiska bindvävsfibrer kan töjas upp till 1,5 gånger sin längd, och gå tillbaka till sin ursprungliga längd när de är i ett avslappnat läge. De består av elastin.
  • blodkärl
  • fagocyt - De spelar en viktig roll i kampen mot infektioner då de kan sluka och förstöra främmande celler.
  • mastcell - De iproducerar koaguleringsmedel (heparin) och ämnen (serotonin, histamin) som utlöser inflammatoriska processer.
  • fibroblast - De producerar bindvävsfibrer.
  • matrix
  • retikulär fiber - Förgrenade bindvävsfibrer som bildar ett nätverk.
  • blodkärl
  • fettcell
  • fettdroppe - Varje fettcell är fylld av en fettdroppe som tränger kärnan mot cellmembranet. Fett är ett reservnäringsämne samt ett lösningsmedel för vitaminer. Fett är också värmeisolerande och fungerar som ett mekaniskt skydd.
  • cellkärna
  • benhinna - Benhinnan innehåller blodkärl och nerver, därför orsakas stor smärta när den skadas. Om benet skadas producerar benhinnan benvävnad.
  • Haverska kanalen
  • Volkmanns kanal
  • osteocyter
  • blodkärl
  • osteon - Den fasta extracellulära matrixens lameller är ordnade i koncentriska cirklar och formar en enhet kallad osteon. Osteocyter (benceller) är placerade mellan skikten.
  • sencell
  • fibrer - Vävnadens massa består mestadels av mycket starka kollagenfiberbuntar.
  • kondrocyter - Förekommer oftast i grupper.
  • extracellulär matrix - Består av fasta fibrer.
  • röda blodkroppar - Med hjälp av hemoglobin transporterar de syre. De saknar cellkärna.
  • vita blodkroppar - De spelar en viktig roll i kampen mot infektioner då de kan identifiera och förstöra patogener.
  • trombocyter - De ansvarar för blodets koagulering. De saknar cellkärna.

Berättarröst

Lucker bindväv består av olika celler. Dessa celler inkluderar fagocyter, som är viktiga för immunförsvaret, mastceller och fibroblaster som producerar fibrer. Den extracellulära matrixen eller intercellulärsubstansen innehåller kollagenfibrer, elastiska fibrer och blodkärl. Lucker bindväv fyller upp utrymmen i kroppen, formar hinnor, separerar eller håller organ på plats eller fäster vävnader vid varandra.

De celler som bygger upp den vita fettvävnaden har en sfärisk form och innehåller en fettdroppe som trycker kärnan mot cellmembranet. Mellan cellerna finns blodkärl och bindvävsfibrer som kallas retikulära fibrer. Fett är rikt på energi och därav är fettvävnadernas viktigaste funktion att lagra näringsämnen. Fett är också värmeisolerande och fungerar som ett mekaniskt skydd samt lagrar de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Benvävnad är en typ av stödjevävnad. Dess benmatrix lagrar en stor mängd kalciumfosfat och kalciumkarbonat, som ger benen stabilitet. Ytterst består benet av kompakt benvävnad. Inuti det finns spongiös benvävnad. Inuit den kompakta benvävnaden finns haverska kanalen och volkmanns kanal vari blodkärlen löper. Osteon är den grundläggande strukturen i den kompakta benvävnaden. Det består av lameller som sitter runt den haverska kanalen. Lamellerna i sig består av benmatrix. Mellan dessa lameller finns benceller med utskott. Benets spongiösa insida består av bindvävssträngar som har förmågan att dynamiskt omgruppera sig där belastning sker. Benvävnad är en hård typ av bindväv som bildar skelettet hos ryggradsdjur (förutom hos broskfiskar).

Senan är en typ av tät bindväv. Bindvävsfibrer är ordnade i senor som är parallellt arrangerade i buntar, med ovala senceller emellan. Fibrerna består av kollagen, som har en hög draghållfasthet. En senvävnad med en kvadratcentimeter i diameter klarar en belastning på flera hundra kilo. Detta gör senor mycket tåliga. Eftersom denna typ av vävnad har en mycket låg blodtillförsel, tenderar skadade senor att läka långsamt. Senor binder muskler till benet. Det är därför denna vävnad är så oerhört viktig för kroppens rörelseapparat.

Broskvävnaden är en typ av stödjevävnad. Dess extracellulära matrix är fast och rik på fibrer. Broskvävnaden har flera undertyper: fibröst brosk som finns i mellankotsskivorna, elastiskt brosk som finns i ytterörat och hyalint brosk som förekommer i ledarna samt i broskfiskarnas inre skelett. Dess celler har en sfärisk form och de är anordnade i små buntar.

Blod är en speciell typ av vävnad och kan kallas en ”flytande vävnad”, eftersom dess extracellulära matrix saknar fibrer. Denna matrix kallas blodplasma och består av vatten, proteiner och mineraler. Plasman innehåller blodets beståndsdelar, nämligen röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Röda blodkroppar är runda och platta och saknar cellkärna. Deras funktion är att transportera syre. Vita blodkroppar är ansvariga för immunförsvaret, medan blodplättar spelar en viktig roll i blodkoagulation.

Relaterade objekt

Hudens lager, känselsinne

Huden är kroppens mjuka yttre skikt. Dess tre lager är överhuden, läderhuden och underhuden.

Nedre extremiteternas skelett

De nedre extremiteterna består av bäckengördeln och benen.

Benstruktur

Denna animation förklarar skeletts struktur och skelettbenens funktioner.

Blodkärl

De tre huvudsakliga typerna av blodkärl i människokroppen är artärer, vener och kapillärer.

Bröstkorgens ben

Revbenen, bröstbenet och ryggraden formar bröstkorgens skelett.

Djur-och växtceller, cellorganeller

Eukaryoter innehåller en mängd organeller.

Individens organisationsnivåer

Denna animation visar biologiska organisationsnivåer från individnivå till cellnivå.

Ledtyper

Leder kan grupperas efter vilken typ av rörelse de tillåter.

Människans blod

Människans blod består av blodkroppar (röda, vita och blodplättar) och plasma.

Människans skelett

Skelettet är kroppens inre stödstruktur.

Människans tänder

Människan har fyra typer av tänder: framtänder, hörntänder samt främre och bakre kindtänder.

Nervsystemet

Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen, medan det perifera nervsystemet omfattar allt annat som ingår i nervsystemet.

Olika ledtyper

Skelettets ben är förbundna med varandra med leder. Lederna delas in i tre huvudgrupper: synovialleder, fibrösa förbindelser och broskförbindelser.

Övre extremitetens ben

Benen i övre extremiteten bildar skuldergördeln och armarna.

Skelettmuskulaturens struktur

Denna animation visar muskelns molekylära struktur och mekanism.

Tandborstning

Noggrann tandborstning är en viktig del av munhygienen.

Vad består den mänskliga kroppen av?

Denna scen visar kroppens grundläggande beståndsdelar.

Epitel

Epitel är en typ av vävnad som täcker kroppens alla ytor, såväl de yttre som de inre.

Muskelvävnad

Det finns tre typer av muskelvävnader i den mänskliga kroppen: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.

Nervcell, nervvävnad

Nervceller är celler specialiserade på att sända elektriska signaler.

Added to your cart.