Akropolis (Aten, 400-talet f.v.t.)

Akropolis (Aten, 400-talet f.v.t.)

Världens mest kända citadell, Akropolis i staden Aten, byggdes på 400-talet f.v.t. under Perikles ”gyllene tidsålder”.

Historia

Nyckelord

Akropolis, citadell, Fidias, Perikles, Hellas, Världsarv, Pallas Athena, Parthenon, byggnad, stadsstat, Zeus, Greker, grekiska, Grekland, Aten, Iktinos, Kallikrates, struktur, polis, gudar, Doric, tympanon, bas, pelargång, Jonisk, religion, karyatid, fristad, karyatider, fredstider, kyrka, kolonn, pediment detalj, antiken, historia, försvar

Relaterade objekt

Frågor

  • I vilken del av de grekiska stadsstaterna fanns vanligtvis akropolerna?
  • Vilket av nedanstående ord är en synonym till stadsstat?
  • Vilken funktion hade akropolerna?
  • Vilken funktion hade akropolerna?
  • När byggdes citadellet i Aten?
  • Vem var huvudskapare av de religiösa verken i Akropolis?
  • Ange första bokstaven i det grekiska alfabetet.
  • Ange sista bokstaven i det grekiska alfabetet.
  • Vem var Atens skyddsgudinna?
  • Hur föddes Athena enligt grekisk mytologi?
  • Vem var vetenskapens och hantverkarnas gudinna i grekisk mytologi?
  • Vem var den största guden i grekisk mytologi?
  • Vad kallas portbyggnaden vid Akropolis i Aten?
  • Vilken gudinna dyrkades i templet beläget till höger om Propyléerna?
  • I vilken grekisk arkitektonisk stil var Athena Nike templet byggt?
  • Vad heter det största templet på Akropolis?
  • Vad kallas en skulpterad kvinnofigur, utformad som ett stöd, som bär upp en del av byggnaden?
  • I vilken byggnad på Akropolis i Aten hittar man karyatider?
  • Vilken byggnad på Akropolis i Aten kallades för ˝bronsdepån˝?
  • Vem av följande personer var inte en atensk statsman?
  • Vad är en tyrann?
  • När utvisades den sista atenska tyrannen?
  • Hos vem låg den största makten i den antenska demokratin?
  • Hur lång var tjänstetiden för en statsman i den atenska demokratin?

Scener

Akropolis

Atens citadell

Akropoler (citadeller) var byggnadskomplex som användes främst i religiösa syften i antikens Grekland. De var i allmänhet belägna i städernas centrumtoppen av en höjd.
Den mest kända akropolen finns i Aten, på toppen av en blå-grå kalkstenskulle som reser sig 150 meter över havet.

400-talet f.v.t., under den atenska demokratins gyllene tidsålder, anförtrodde Perikles åt Fidias, en av antikens mest kända konstnärer att rita byggnaden. Konstruktionen utfördes av arkitekterna Iktinos och Kallikrates. Magnifika byggnader uppfördes, en efter en annan, på denna infertila klippa.
Arkeologiska Föreningen i Grekland utförde storskaliga utgrävningar vid Akropolis under andra hälften av 1800-talet, men restaureringen är ännu inte färdig. År 1987 togs Akropolis upp på Unescos världsarvslista.

Fidias byst

Propyléer

Portbyggnaden

Termen Propyléer hänvisar vanligtvis till gamla grekiska portbyggnader. Portbyggnaden på Akropolis i Aten byggdes mellan 437 och 432 f.v.t., efter Mnesikles, en grekisk skulptörs ritningar. (Av flera skäl blev originalplanerna aldrig helt genomförda).
Porten bestod av en central hall med en sidoflygel. Centralhallen bars upp av kolonner. De sex doriska kolonnerna i fasaden bildade fem korridorer. Endast en (den norra) av de två byggnader som skulle byggts på sidorna av porten slutfördes.

De storslagna trapporna som leder till porten byggdes till senare, under den romerska eran.

Av de fem portarna och de två hallarna, återstår idag endast taket och de yttre pelarna av Propyléerna.

Portbyggnaden idag

Parthenon

Jungfruns tempel

Parthenon var den mest storslagna, centrala byggnaden på Akropolis. Templet, som var ett av de största i sitt slag under antiken, byggdes mellan 447 och 432 f.v.t. av arkitekterna Iktinos och Kallikrates efter skulptören Fidias ritningar. Parthenon var uppkallat efter stadens skyddshelgon Athenas namntillägg (Athena Partenos – Jungfru Athena).

Templet är byggt i dorisk ordning. Den trappstegsformade underbyggnaden håller upp de yttre pelarna (46 sammanlagt) och väggarna. Sadeltaket och de två triangulära fasaderna utsmyckade med reliefer (tympanon) hölls upp av pelare.
Templets centrala cella var uppdelad i två delar delad av en vägg. Athenas marmorstaty (11-12 m hög, skapad av Fidias) stod i den större cellan, medan den mindre cellan användes som skattkammare.

Parthenon idag

Erechteion

Karyatidernas byggnad

Förutom Parthenon, som dominerade Akropolis, fanns också templet Erechtheion som var byggt i jonisk stil. Erechtheion är berömt för sina karyatider, sex pelare utformade som kvinnor vilka bär upp den terrassliknande hallen (Erechtheion).
Karyatider är skulpterade kvinnofigurer utformade som ett stöd (dess manliga motsvarighet är atlanter). Karyatider användes inte enbart inom grekisk arkitektur utan även inom senare stilar. Pelarhallen är ett enastående exempel även i jämförelse med andra antika Karyatider.

Karyatider

Athena Promachos

Skyddshelgonet

Skyddshelgonet Pallas Athena, dotter till Zeus och Metis, är en av de olympiska gudarna.
Hon dyrkades av de gamla grekerna som vishetens, vetenskapens, hantverkens och konstens gudinna. (Trots att hon föddes ur Zeus huvud då Hefaistos slog honom i huvudet med sin hammare, var hon ändå Zeus favoritdotter).

Athena var städernas beskyddare. Hon slogs med Poseidon om Atens beskydd, och då hon vann döptes staden efter henne. Självfallet byggdes de mest betydelsefulla byggnaderna på Akropolis för att hedra skyddsgudinnan (Athena Polias). Förutom Athenastatyn inne i Parthenon uttryckte Fidias sin vördnad för Athena genom att även skapa en bronsstaty av gudinnan. Denna placerades på en öppen plats på citadellet varifrån den kunde beskådas även från långt håll i klart väder.

Pallas Athena, städernas beskyddare

Promenad

Tidsresa

Parthenon (Tvärsnitt)

Jungfruns tempel

Parthenon var den mest storslagna, centrala byggnaden på Akropolis. Templet, som var ett av de största i sitt slag under antiken, byggdes mellan 447 och 432 f.v.t. av arkitekterna Iktinos och Kallikrates efter skulptören Fidias ritningar. Parthenon var uppkallat efter stadens skyddshelgon Athenas namntillägg (Athena Partenos – Jungfru Athena).

Templet är byggt i dorisk ordning. Den trappstegsformade underbyggnaden håller upp de yttre pelarna (46 sammanlagt) och väggarna. Sadeltaket och de två triangulära fasaderna utsmyckade med reliefer (tympanon) hölls upp av pelare.
Templets centrala cella var uppdelad i två delar delad av en vägg. Athenas marmorstaty (11-12 m hög, skapad av Fidias) stod i den större cellan, medan den mindre cellan användes som skattkammare.

Parthenon idag

Athenastatyn

Skyddshelgonet

Skyddshelgonet Pallas Athena, dotter till Zeus och Metis, är en av de olympiska gudarna.
Hon dyrkades av de gamla grekerna som vishetens, vetenskapens, hantverkens och konstens gudinna. (Trots att hon föddes ur Zeus huvud då Hefaistos slog honom i huvudet med sin hammare, var hon ändå Zeus favoritdotter).

Athena var städernas beskyddare. Hon slogs med Poseidon om Atens beskydd, och då hon vann döptes staden efter henne. Självfallet byggdes de mest betydelsefulla byggnaderna på Akropolis för att hedra skyddsgudinnan (Athena Polias). Förutom Athenastatyn inne i Parthenon uttryckte Fidias sin vördnad för Athena genom att även skapa en bronsstaty av gudinnan. Denna placerades på en öppen plats på citadellet varifrån den kunde beskådas även från långt håll i klart väder.

Pallas Athena, städernas beskyddare

Aten

Atens citadell

Akropoler (citadeller) var byggnadskomplex som användes främst i religiösa syften i antikens Grekland. De var i allmänhet belägna i städernas centrumtoppen av en höjd.
Den mest kända akropolen finns i Aten, på toppen av en blå-grå kalkstenskulle som reser sig 150 meter över havet.

400-talet f.v.t., under den atenska demokratins gyllene tidsålder, anförtrodde Perikles åt Fidias, en av antikens mest kända konstnärer att rita byggnaden. Konstruktionen utfördes av arkitekterna Iktinos och Kallikrates. Magnifika byggnader uppfördes, en efter en annan, på denna infertila klippa.
Arkeologiska Föreningen i Grekland utförde storskaliga utgrävningar vid Akropolis under andra hälften av 1800-talet, men restaureringen är ännu inte färdig. År 1987 togs Akropolis upp på Unescos världsarvslista.

Fidias byst

Berättarröst

Akropolerna hade en betydande roll i de antika grekiska stadsstaterna. Dessa citadeller byggdes i stadskärnan, på en plats som enkelt kunde beskyddas. Utöver det försvarsmässiga syftet, fungerade dessa citadeller också som religiösa centrum. Det är inte enbart genom storleken och kvaliteten på utformning och konstruktion som Atens citadell utmärker sig från liknande byggnadsverk, utan också genom sin historiska signifikans. Belägen på en klipphöjd på den attiska slätten, byggdes Akropolis på 400-talet f.v.t. under Perikles ”gyllene tidsålder”. Huvudskaparen av de religiösa verk som fanns här var Fidias, en av de mest kända hellenistiska skulptörerna i området.

Propyléerna, en komplex, monumental portbyggnad fungerade som entré till det heliga området. Den stora portbyggnaden i marmor ritades av den grekiska skulptören Mnesikles.

Under den romerska eran byggdes en trappa till, bredvid vilken ett av de finaste exemplen på ett joniskt tempel står, nämligen Athena Nike templet.

De flesta byggnader som var belägna på Akropolisklippan var ägnade åt Pallas Athena, beskyddaren av staden som döpts efter henne. I centrum av Akropolis stod Athenas magnifika bronsstaty, som beskyddare av staden.

Chalkotheket (”bronsdepån”) kallades byggnaden där rituella gåvor tillägnade gudinnan lagrades.

Bland byggnaderna på Akropolis finns ett av de största, mest kända och mest betydelsefulla templen från den antika världen, nämligen Parthenon. Byggnadens utformning i dorisk ordning, med joniska inslag, anförtroddes arkitekterna Iktinos och Kallikrates medan utsmyckningen blev skulptören Fidias uppgift. I den större cellan stod Fidias 12 meter höga Athenastaty.

Vid sidan av Zeus älskade dotter Athena, fick även andra gudar ta plats på Akropolis. Erechteion var ett annant av de religiösa templen på Akropolis. Templet blev känt för sina karyatider, kolumnerna som utformats som kvinnofigurer.

Av Artemistemplet i Brauron finns tyvärr bara ruinerna kvar. Akropolis i Aten, som lockar hundratusentals turister varje år, fick sin välförtjänta plats på Unescos världsarvslista år 1987.

Relaterade objekt

Staden Ur (3:e årtusendet, f.v.t.)

Denna forntida stad som låg nära floden Eufrat var ett viktigt centrum för den sumeriska...

Forntida egyptisk bostad

En vanlig egyptisk bostad bestod av regelbundet arrangerade rum.

Trojanska hästen

Enligt Homeros klassiska epos var det Odysseus krigslist som orsakade Trojas fall.

Myten om labyrinten

Theseus kamp med Minotauros, en varelse till häften tjur och till hälften människa, i den...

Stora stupan i Sanchi (1:a århundradet f.v.t.)

Detta mästerliga exempel på buddhistisk arkitektur finns i Indien.

Romerska gladiatorer (100-talet)

Gladiatorer var soldater som i underhållningssyfte tvingades slåss med varandra eller med...

Historien om Moses

Detta är historien om Moses födelse och hans gärningar.

Romersk senator och hans hustru under antiken

Senatorer, medlemmar av den högsta sociala klassen i antikens Rom, bar toga med...

Added to your cart.